Hur ämnesomsättningen förändras med åldern
Vår energiförbrukning per kg fettmassa och fettfri massa är konstant från ca 20-årsåldern till 60-årsåldern, därefter börjar den minska.
I mitten av augusti publicerades en ny studie där man undersökt hur ämnesomsättningen förändras i takt med åldern. Tidigare har man trott att den sakta men säkert sjunker ju äldre vi blir, men är det verkligen hela sanningen?
I studien har man analyserat energiförbrukningen (per kg fettfri massa och fettmassa) hos kvinnor och män från olika länder i åldrarna 8 dagar-95 år. Likt vad man trott sedan tidigare så var energiförbrukningen högre hos barn och ungdomar än hos vuxna. Till viss del kan det bero på att man ofta rör på sig mer som barn, men man såg även en skillnad i viloförbränningen. Skillnaden i energiförbrukning mellan barn och vuxna är störst hos yngre barn upp till strax innan tonåren, men finns även kvar in i sena tonåren där den sedan kan minska. Från 20-årsåldern och fram till ca 60-årsåldern händer det inte så mycket, där är energiförbrukningen bestående. Man har inte sett någon skillnad i energiförbrukning hos 30-, 40- eller 50-åringar. Efter 60 (ungefär) fortsätter energiförbrukningen minska med åldern, dock med så lite som ungefär 0,7% per år. Detta innebär att mellan 65-85 år har den minskat med ungefär 14%.
Ett vanligt påstående har tidigare varit att energiförbrukningen börjar minska redan vid 30-årsåldern, vilket alltså denna studie har visat inte stämmer. På gruppnivå har vi alltså ungefär samma energiförbrukning när vi är 25 som när vi är 55 (OBS! Detta gäller i förhållande till fettmassa och fettfri massa, går man ner 20kg i vikt eller tappar mycket muskelmassa får man självklart en lägre energiförbrukning).
Många upplever dock att de börjar gå upp i vikt kring 30-årsåldern trots att de äter som de alltid gjort. Detta beror då troligtvis i stället på den minskade rörelsen i vardagen. Man kanske blir mer stillasittande på grund av jobb eller framför olika skärmar. Barn och ungdomar är ofta ute och rör på sig mer än vad vuxna är, därmed kräver de också mer energi per kg fettmassa och fettfri massa.
Man har inte heller sett några förändringar i energibehov hos gravida, dock går man ju upp i vikt under en graviditet vilket medför ett ökat energibehov på grund av mer kroppsvikt, men man såg ingen skillnad på en gravid och en icke-gravid med samma kroppsvikt och samma mängd fettmassa och fettfri massa.
Slutligen har man även sett att det förekommer stora variationer i energiförbrukning mellan olika individer med samma kroppsammansättning, ålder och vikt samt livsstil, och man vet inte riktigt varför. Vissa hade 25% högre energiförbrukning än väntat, och vissa hade 25% lägre.
Detta gör att de formler som ofta används för att beräkna energibehovet hos olika individer ibland kan vara missvisande. Det är viktigt att, när man använder dessa i arbetet med klienter, ser det som en ungefärlig riktlinje och alltid anpassar kosten utifrån den individuella personen. Detta lär man sig ofta se när man arbetat med klienten ett tag och vet vad denne får för resultat vid ett visst energiintag. Beräkningarna ger ungefärliga riktlinjer, och utifrån dina resultat med klienterna kan du individanpassa kosten allt mer!
Länk till studien: http://doi.org/10.1126/science.abe5017
Med vänlig hälsning,
Ellen Nielsen
P.S. På IntensiveKost går vi igenom hur vi på bästa sätt individanpassar kosten för olika typer av människor.
Gratis PDF - En nybörjares guide till Kost!
En guide för dig som vill lära dig grunderna i kost. I guiden listar vi vilka våra viktiga näringsämnen är och vad de har för funktion.
Ladda ner IntensiveKost guide gratis idag!