Övervikt, fetma och stigmatisering
Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem idag, statistik från år 2020 visar att 52% av befolkningen mellan 16-84 år är överviktiga. Förutom att det är ett hälsoproblem, är också stigmatiseringen av överviktiga personer ett problem.
Stigmatiseringen förekommer både i det allmänna sociala livet och inom vården. Det är lätt att tro att detta skulle motverka övervikt och fetma eller få personerna att vilja gå ner i vikt, men forskning visar den raka motsatsen. Personer som utsätts för stigmatisering relaterat till deras vikt tenderar att gå upp i vikt och midjemått, detta gäller både barn och vuxna. Studier visar på att barn som stigmatiseras och diskrimineras för deras vikt löper större risk att ha ett för högt BMI ett decennium senare.
En annan studie har visat på en mer akut effekt av stigmatisering. 73 kvinnor, både överviktiga och normalviktiga, fick kolla på antingen en video med viktstigmatiserande innehåll eller en video med neutralt innehåll. Sedan lät man dem äta fritt, och man såg att de överviktiga kvinnorna som såg den stigmatiserande videon åt tre gånger så mycket kalorier som de överviktiga som kollade på den neutrala videon gjorde, och även mer kalorier än de normalviktiga kvinnorna som kollade på respektive video.
Det är inte heller ovanligt att personer med övervikt och fetma upplever stigmatisering och diskriminering i vårdsammanhang. I en litteraturöversikt har man sammanställt upplevelser av möten med vårdpersonal, och man såg då att ett återkommande problem var att personerna inte upplevde sig lyssnade till eller bekräftade av personalen.
Det finns även viss evidens för att personer som upplever stigmatisering kring sin vikt också upplever depression, ångest och lågt självförtroende i större utsträckning.
Att studera detta område är väldigt nytt, och har tagit fart först de senaste 5 åren. Därmed finns det inte överdrivet många studier på ämnet, men det kommer med stor sannolikhet att framträda mer forskning och studier allt eftersom. Det problem som kan uppstå vid denna typ av studie är att det inte blir etiskt rätt att stigmatisera personer i forskningssyfte, bara för att studera hur de mår eller hur deras vikt påverkas.
Så hur bemöter man då dessa personer?
Som vanliga människor skulle jag säga. Det är trots allt upp till den enskilda individen att förbättra sin hälsa. Som kostrådgivare kan vi alltid hjälpa till med kost och motionsrådgivning på ett icke-stigmatiserande sätt, genom att vara informativa och lära ut om hälsosam och näringsrik mat, och bidra med kreativitet i matlagningen som underlättar för att skapa hälsosamma matvanor. Vi kan uppmuntra till rörelse som individerna tycker är rolig och givande, och hitta sunda matvanor som passar in i den enskilda individens vardag.
Med vänlig hälsning,
Ellen Nielsen
P.S. På IntensiveKosts påbyggnadskurs går vi igenom övervikt och fetma, vad som händer i kroppen och hur det kan bemötas och behandlas.
Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25212272/
https://jamanetwork.com/journals/jamapediatrics/fullarticle/1863907
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12701
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!