Var kommer våra näringsrekommendationer och kostråd ifrån?
De Nordiska Näringsrekommendationerna är ett resultat av vetenskaplig forskning som granskats av hundratals experter.
Var kommer våra näringsrekommendationer och allmänna kostråd ifrån, och varför ska vi lita på dessa?
De Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) uppdaterades senast år 2012, här finner vi rekommendationer om hur mycket vi behöver röra på oss och vad vi behöver få i oss för näringsämnen samt mängd av dessa för att vara vid god hälsa. NNR 2012, den femte upplagan, har tagits fram av hundratals vetenskapliga experter som har bedömt sambanden mellan måltidsmönster, livsmedel och näringsämnen och dess livsstilseffekter. De har också genomfört systematiska litteraturöversikter för de näringsämnen och områden där större förändringar i rekommendationerna har gjorts sedan den tidigare upplagan år 2004, samt områden där mycket ny forskning tillkommit, som exempelvis D-vitamin, fett, kolhydrater och våra matvanors samband med vår hälsa. Dessa översikter är gjorda enligt en särskild guide* och inkluderar en kvalitetsbedömning av relevanta studier och en summerad värdering av hela bevisvärdet. Man har använt sig av data från observationer och interventionsstudier för att fastställa de rekommendationer som framgår för både mikronutrienter och makronutrienter. Andra experter som deltagit i framställandet av NNR 2012 är bland annat seniora experter från olika discipliner inom nutritionsvetenskap, samt representanter från nationella myndigheter i de nordiska länderna. Varje kapitel har granskats av experter som själva inte varit med och skrivit dessa kapitel, och en speciell utvald arbetsgrupp har arbetat med att revidera rekommendationerna. Framställningen av de Nordiska Näringsrekommendationerna finansieras av det Nordiska ministerrådet**.
De Nordiska Näringsrekommendationerna utgör en vetenskaplig grund för utarbetandet av kostråd i de nordiska länderna samt planering av kost för större befolkningsgrupper, och riktar sig främst till friska individer med olika grad av fysisk aktivitet. För elitidrottare eller mycket fysiskt aktiva personer samt personer som lider av någon sjukdom kan kosten behöva anpassas på annat lämpligt sätt. NNR används av bland annat skolor och äldreomsorg för att planera maten, som underlag för nyckelhålsmärkningen, produktutveckling, som verktyg för att utvärdera intag av olika näringsämnen hos befolkningen samt för att ta fram råd om bra matvanor. Referensvärdena, till exempel RI (Rekommenderat Intag), har experternas litteraturgenomgång som grund, och man har även tagit hänsyn till matvanorna i de nordiska länderna samt kostens helhet.
*http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716939/FULLTEXT01.pdf
**Det Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan. De arbetar för gemensamma lösningar inom områden där de nordiska länderna kan uppnå större resultat genom att samarbeta än genom att lösa uppgifterna var för sig.
Skillnaden på näringsrekommendationer och kostråd
Näringsrekommendationerna baseras på data om behov och hälsoeffekter av näringsämnen. Kostråden är som en översättning av näringsrekommendationerna till faktiska matvanor och portioner, och visar hur man kan äta för att få i sig tillräckligt med makronutrienter och mikronutrienter. De grundas på evidens om livsmedel, kostmönster och hälsoeffekter, utgår från aktuella matvanor och utbud av livsmedel samt tar hänsyn till aktuella och viktiga hälsoproblem. Livsmedelsverkets kostråd utgår från och uppdateras med NNR 2012 som grund, samt riksmaten 2010-2011* och aspekter som miljö, mikrobiologi och toxikologi.
*Riksmaten är en undersökning av olika gruppers matvanor i Sverige.
Varför ska vi lita på dessa?
Livsmedelsverket är förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor och ska enligt lagen arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor, och lyder under Näringsdepartementet med instruktioner från regeringen. De utför livsmedelskontroller som noga följs upp genom olika analyser samt risk- och nyttovärderingar, och informationen ska nå intressenter som exempelvis företag och konsumenter. De har också i uppgift att undersöka folkets matvanor, samordna frågor som rör spädbarnsnutrition samt amning, och främja konsumenternas förutsättning att göra hälsosamma och säkra kostval, med stort fokus på barn och ungdomar. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för nutrition och ska jobba för att främja goda matvanor hos befolkningen samt samordna statliga myndigheters information om bra matvanor.
Kortfattat så har livsmedelsverket enligt lag i uppgift att värdera, hantera och kommunicera risk- och nyttoaspekter av ämnen i livsmedel och matvanor. De ska också stötta FN i att nå målen för agenda 2030, vilken avser FNs 17 globala hållbarhetsmål. Detta innefattar aspekter som miljöpåverkan och de nationella miljömålen, jämställdhetsintegrering, politik för global utveckling och Sveriges livsmedelsstrategi. Den vetenskapliga forskning som bedrivs för att framställa råden och rekommendationerna inkluderar hundratals experter inom området från de olika nordiska länderna, och varje kapitel i NNR läses alltid av personer som själva inte varit med och skrivit dem.
Källor:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/naringsrekommendationer
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!