Tarmfloran - kroppens största organ
Tarmfloran är ett av kroppens största organ. Den innefattar tarmen och alla mikroorganismer som lever där - som ett eget ekosystem. Mikroorganismerna utgörs till största delen av bakterier, men inkluderar även virus, encelliga parasiter och mikrosvampar.
Tarmbakterierna som finns i tarmen har som högst koncentration i tjocktarmen, och i betydligt mindre koncentration i tunntarmen. De samarbetar på så sätt väldigt bra med oss, eftersom vi främst i tunntarmen absorberar näring från maten - bakterierna “snor” således inget ifrån oss. De högsta tarmbakteriekoncentrationerna finns där matspjälkningen nästan är över och bara det osmälta passerar vidare. I en vuxen människa finns ungefär 1 till 2 kg bakterieceller, vilket är 10 gånger fler än antalet mänskliga celler. Alla våra tarmbakterier har dessutom tillsammans 150 gånger fler gener än en människa. Det säger en del om deras mångfald och varför detta organ är så omfattande.
Tarmfloran står för en stor del av kroppens metabolism genom att bryta ned kolhydrater och andra ämnen i maten som vi själva inte kan spjälka. Mikroberna (bakterierna) är till exempel experter på substanser som komplicerade vegetabiliska kolhydrater. Vi ger dom logi och matrester, och de tar hand om vår skit som är för komplicerad för oss. Här produceras också vitaminer och andra näringsämnen. Tarmbakterier påverkar alltså hela vår ämnesomsättning och däribland fettmetabolismen, och är därmed med och reglerar vår vikt. En obalans i tarmfloran skulle på så sätt kunna leda till övervikt.
Olika bakteriegrupper
Trots att vi har lång väg att gå vad gäller forskning på mikrobiomet (tarmfloran) och alla olika bakteriestammar så har forskare ändå lyckats urskilja vissa bakteriefamiljer. Det verkar vara så att vi har olika tarmtyper som styr vilken bakteriefamilj som dominerar i våra tarmar. Dessa olika familjer har olika egenskaper. De spjälkar födan på olika sätt, producerar vissa ämnen och avgiftar vissa gifter. Dessutom kan de påverka tarmfloran genom att vid olika tillfällen gynna eller slå ned på olika bakterier.
Bacteroides är den mest kända tarmfamiljen och utgör ofta den största gruppen. De här bakterierna är bra på att spjälka upp kolhydrater och har en stor samling genetiska ritningar som de vid behov kan tillverka olika spjälkningsenzymer utifrån. De har alltså en stor förmåga att bryta ned och utvinna energi ur mycket, vilket vissa forskare misstänker gör att vi lättare ökar i vikt.
Prevotella är enligt undersökningar vanligare hos vegetarianer och hos människor som äter mindre kött. Dessa finns dock även hos människor som äter mer kött (vad vi äter är inte den enda faktorn som spelar in i kolonisationen av vår tarm). Prevotella är bra på att söka igenom slemhinnorna i tarmen efter användbara proteiner. Dessa proteiner kan de äta eller bygga nytt av. När Prevotella arbetar så utsöndrar dom svavelföreningar - lukten känner vi igen från kokta ägg.
Probiotika
Idag blir det allt vanligare med probiotiska tillskott. Probiotika definieras enligt WHO (World Health Organisation) som “levande mikroorganismer som, när de intas i tillräckliga mängder, ger en hälsofördel. Förhoppningen med sådana här tillskott är att lyckas påverka tarmflorans sammansättning positivt. Eftersom probiotisk mikroflora är stammar av olika arter inom släktena Bifidobacterium och Lactobacillus (mjölksyrabakterier) är dessa vanliga i probiotiska tillskott. Det finns även andra stammar som används som probiotika som tillhör Lactococcus lactis, Streptococcus thermophilus, propionibakterier (från Propionibacterium), och jästsvampen Saccharomyces. I sjukvården ges allt oftare probiotika i samband med antibiotikakur då den vanligen stör balansen i den normala tarmfloran.
Tyvärr kan det i dagsläget inte ges individanpassade rekommendationer på olika probiotiska tillskott, från läkare eller apotek. Detta då det inte finns något preparat som bevisligen kan förbättra tarmfloran och balansen av de olika bakteriestammarna. Dessutom kan det mellan individer också skilja sig åt vilken typ av sammansättning av bakterier som är mest optimal - det finns alltså inte en känd och specifik tarmflora som skulle passa alla.
Människan har sedan urminnes tider konserverat livsmedel, till exempel genom fermentering, med mjölksyrabakterier. Förmodligen innehåller den moderna maten inte lika mycket mjölksyrabakterier som förr i tiden eftersom vi idag lever i en miljö med hög hygienisk standard. Det finns hypoteser om att vi lever för sterilt och att detta bidrar till ohälsa. Exempelvis kan en mindre komplex tarmflora vara en faktor för ökad förekomst av allergier bland yngre, men mer forskning behövs.
Forskning
De senaste årens forskning visar att tarmfloran har betydelse för hur vi mår och att den påverkas av maten vi äter. Ännu saknas dock mycket kunskap inom området.
De studier som gjorts hittills visar att det är svårt att hitta starka och entydiga samband mellan maten vi äter och den tarmflora vi har. Flera studier är baserade på få deltagare och med extrema skillnader i den utvärderade kosten. Olika upplägg av studier med olika bakteriestammar har använts, olika doseringar av probiotika, studier på endast vuxna samt det faktum att utvecklingen av hur vi kan analysera snabbt går framåt. Äldre studier ger därav inte en lika detaljerad bild som dagens teknik, vilket också påverkar utvärderingen. Därför behövs mer forskning för att öka kunskapen om hur maten och våra matvanor påverkar tarmfloran. Med de orden ska vi ändå titta lite på vad vi faktiskt vet idag, och dessutom vad det finns för hypoteser och teorier för tarmflorans betydelse på vår hälsa.
Maten och dess innehåll av mikroorganismer, näringsämnen och även innehåll av skadliga ämnen kan påverka tarmfloran på både kort och lång sikt. Matvanor med mycket kostfibrer och lite fett och animaliskt protein, tycks ge en tarmflora som är bättre för hälsan. En av förklaringarna till det kan vara att tarmfloran blir mer artrik, det vill säga att den innehåller flera olika sorters mikroorganismer.
Tarmflorans sammansättning har till exempel visats vara mer varierad hos människor i utvecklingsländer än hos människor i storstadsområden med en typisk västerländsk livsstil. En teori är att det bland annat kan bero på att maten i den västerländska livsstilen består av mycket fett och animaliskt protein och lite kostfibrer.
Kostfiber och tarmfloran
När kostfiber fermenteras av bakterier i tjocktarmen bildas kortkedjiga fettsyror som påverkar olika fysiologiska processer och anses bra för hälsan. De vanligaste kortkedjiga fettsyrorna är ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Man har till exempel sett att dessa fettsyror skyddar mot inflammation i tarmen. Syrorna sänker pH i tarmen, och specifikt smörsyra fungerar som näring för tarmslemhinnan. Olika typer av kostfibrer från olika källor som spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker har olika effekt på tarmflorans sammansättning och produktionen av de kortkedjiga fettsyrorna. Exempelvis så gör fibrer i havre och resistent stärkelse att stora mängder av smörsyra bildas av bakterierna i tarmfloran. Om det inte finns tillräckligt med kolhydrater för bakterierna i tarmfloran så använder de andra energikällor som kan bilda särskilda metaboliter vilka kan vara skadliga för hälsan. Kostfiber, som ju hör till kolhydratkategorin, ökar nivåerna av bakterier i tarmfloran. Tillräckligt med mat till bakterierna kan göra att de förökar sig och blir fler.
Även mängden fett i maten och fettkvaliteten kan påverka tarmfloran. Att äta mycket fett har i mindre studier påverkat tarmflorans sammansättning negativt, med till exempel färre arter av mikroorganismer. Effekten verkar dock skilja sig beroende på fettkvalitet, då mycket omättat fett och lite mättat fett i maten kan ge en artrikare tarmflora. Mycket mättat fett kan däremot göra att ogynnsamma bakterier blir fler och öka nivåer av olika inflammationsmarkörer. En kronisk inflammation i kroppen kan i sin tur öka risken för flera livsstilssjukdomar.
Prebiotika
Prebiotika, som ibland kallas “mat för tarmbakterierna”, definieras mer korrekt som “en icke digererbar livsmedelsingrediens som har en positiv påverkan på värden genom att selektivt gynna tillväxt och/eller aktivitet av en eller ett begränsat antal bakterier i kolon och därmed stärka hälsan” (WHO). Till prebiotika räknas oligosackarider som fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och inulin. Inulin finns främst i jordärtskockor och FOS i baljväxter, kål och lök. Dessa livsmedel kan ge magbesvär hos vissa personer. FOS framställs industriellt från bland annat inulin och GOS från laktos. Båda typerna av oligosackarider kan ingå som ingrediens i livsmedel (GOS kan till exempel ingå i modersmjölksersättningar).
Genom maten kommer tarmfloran ständigt i kontakt med andra mikroorganismer. Vissa mikroorganismer kan, om de finns i maten, orsaka mag- och tarminfektioner. Andra mikroorganismer, som mjölksyrabakterier (inklusive bifidobakterier) finns naturligt i maten och har som tidigare nämnts använts i fermenterade livsmedel under lång tid av människan.
Om maten innehåller ämnen som organiska miljögifter, tungmetaller och mögelgifter, kan det påverka tarmflorans sammansättning och hur den fungerar negativt. Sådana förändringar har dock sällan kunnat kopplas till specifika hälsoeffekter.
Vem tar hand om vem?
Vi kan se på tarmbakterierna som våra inneboende som vi behöver ta väl hand om. Sedan finns det mer extrema åsikter som menar att det i själva verket är tarmbakterierna som är de verkliga värdorganismerna som tar hand om oss. Hur det än ligger till med det, så är forskningen ännu bara i sin linda. Utvecklingen går fort framåt och kanske kan vi inom en snar framtid skräddarsy och individanpassa såväl probiotiska tillskott som kostråd för var och ens unika tarmflora. Detta är minst sagt ett viktigt område som vi med spänning kommer att följa.
Med vänliga hälsningar,
Nina Holmberg Skoglund
P.S. I vår påbyggnadskurs går vi igenom tarmfloran mer i detalj, utifrån den forskning som finns idag.
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!