Svenskarnas matvanor

Att kartlägga svenskarnas matvanor är ett viktigt arbete för att kunna följa hälsan kopplat till matvanor, samt för att främja arbetet mot en förbättrad folkhälsa. Den senaste undersökningen som gjordes är riksmaten vuxna 10/11, vilken ni kan ta del av här: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksmaten_2010_20111.pdf . Denna innehåller data från 1800 personer i åldrarna 18-80 år, och har tagits fram genom att deltagarna fått skriva matdagbok i fyra dagar och sedan svara på en enkät kring sina matvanor.

 

Faktorer som påverkar

Våra matvanor påverkas av en mängd olika faktorer. Bland annat av ålder, då man sett att unga kvinnor och män generellt äter sämre. Äldre äter mer frukt, grönt, potatis och fisk än yngre, som i sin tur äter mer pasta, läsk, pizza, paj och piroger än de äldre. Det är också skillnad mellan kvinnor och män, där kvinnor är mer benägna att välja näringsrik kost i form av mer fibrer, fleromättade fetter, vitamin C och folat, men däremot mindre vitamin D än männen. Män äter mindre socker men dricker mer alkohol än kvinnor.

Man har även sett att utbildningsnivån påverkar matvanorna, då högutbildade generellt äter mer frukt och grönt, men dricker mer alkohol. Högutbildades konsumtion av pizza och paj var även den högre. Hos män med lägre utbildningsnivå sågs ett högre intag av fett, men man kunde inte se denna skillnad hos kvinnor.

 

Hur ser vår konsumtion ut?

Man har även kartlagt vilka livsmedel vi konsumerar mest av. Mest energi får vi i oss från spannmål (20%) samt kött, fisk och ägg (17%). 15% utgörs av sötsaker, läsk och snacks. Andra livsmedelsgrupper är bröd (11%), mejeriprodukter (8%), kött och kötträtter (6%), bakverk (6%), pizza, paj och piroger (5%).

Energifördelningen bör enligt NNR (Nordiska Näringsrekommendationerna) fördelas enligt följande; 10-20 E% protein, 25-35 E% fett och 50-60 E% kolhydrater. Men hur ser det egentligen ut i verkligheten, följer svenskarna dessa?

Vi når behovet av protein, genomsnittliga intaget ligger på ca 17-18E%. Intaget av fett ligger på omkring 35E%, vilket är precis vid den övre rekommendationsgränsen. Det mättade fettet utgör 13E% vilket är något högre än rekommendationerna på max 10E%. Gällande kolhydrater så konsumerar folket i snitt 47E% kolhydrater, vilket är strax under rekommendationerna. Produkter med tillsatt socker stod för 10E%, vilket är den allra högsta rekommenderade gränsen. Det som blir problematiskt när dessa produkter utgör en så stor del av näringsintaget är att det lätt leder till ett överskott av kalorier på grund av att dessa livsmedel ofta är väldigt energitäta, och det kan också leda till att intaget av fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter blir för lågt.

 

Vidare visar NNR 2012 följande:

  • Endast 2 av 10 når rekommenationerna om 500 gram frukt och grönsaker per dag (eller mer)

  • Endast 3 av 10 äter fisk 2-3 gånger per vecka

  • 9 av 10 äter för lite fullkorn

  • 7 av 10 äter för lite fibrer

  • 7 av 10 äter för mycket salt

  • 8 av 10 får i sig för mycket mättat fett

  • Kvinnor och män i åldern 18-30 år har sämst matvanor

De tre största riskfaktorerna för sjukdom i svenskarnas matvanor är lågt intag av fullkorn, högt intag av rött kött och lågt intag av baljväxter. I detta blogginlägg: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/matvanor-och-ohlsa har vi samlat mer information om livsstilsfaktorer kopplat till ohälsa, där matvanor kommer på plats nummer 2 efter tobak.

De Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf är ett utmärkt verktyg för att guida individer till hälsosamma matvanor. Studier visar på att vi kan förebygga dödsfall i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar genom att följa NNR. Den förändring som skulle väga tyngst är ett ökat intag av frukt och grönt hos män, detta har störst potential att förhindra dödsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdom och cancer (53%). För kvinnor gäller ett ökat intag av kostfibrer, vilket skulle kunna minska antalet dödsfall av samma orsaker med 50%.

 

Trots att vi generellt ännu inte når råden för de rekommendationer som finns kring våra matvanor, kan vi ändå se en förbättring de senaste 20 åren. Vi äter mer fisk och skaldjur, frukt, grönt och baljväxter idag, och mindre bullar, kakor, saft och glass. Samtidigt äter vi dock mer pizza, paj, piroger, creme fraiche och grädde, och konsumtionen av godis är oförändrad. Så på vissa plan rör vi oss framåt mot en mer hälsosam livsstil, medan på andra plan finns det tydliga förbättringsmöjligheter. 

Med vänlig hälsning,

Ellen Nielsen

P.S. På IntensiveKost Advanced går vi igenom svenskarnas matvanor mer i detalj, och hur vi som kostrådgivare kan jobba med att förbättra dem.

IntensiveKost Advanced är en mycket omfattande påbyggnadskurs som sker helt och hållet på distans där du kan ta del av materialet när du vill. Du behöver inte ha läst vår grundutbildning, men du behöver ha tidigare erfarenheter av kostrådgivning, personlig träning eller annan relevant utbildning.

Mer om IntensiveKost

IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.

Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!

Maria Michael