Sockerberoende - the sweet truth?
Socker eller sötsaker?
Klockan är 20.08 och den första av programmets frekventa reklampauser har just sparkat igång. Middagen har sjunkit ner sedan länge och du minns knappt den där halvtorra laxbiten som ackompanjerades av ruccola och tomater. Och broccoli.
Du är inte hungrig men inte mätt heller. Kropp och själ vill ha något. Men inte vad som helst. Vitt och finkornigt.
Du beger dig ut till köket. Öppnar skafferiet. Den halvtomma chipspåsen (‘salt and vinegar’) från fredagens kvällsmys noteras. Knappt. För mycket fett. För mycket salt. Och för lite av det andra.
Sökandet fortsätter. Mörk choklad = går fetbort. Kakhyllan ser lovande ut: Ballerina (originalet förstås).
Oreos.
I vanliga fall skulle det gå bra men idag behöver du något annat. Något renare.
På bakhyllan finner du så vad du söker (bakom mjölet och mellan ströbrödet och kokosflingorna): strösockret.
Dagens ämne: Sockerberoende. Sockerberoende är ett ämne som forskare själva inte är överens om.
En del menar på att det visst finns ett beroende eller sockermissbruk medan andra menar att människor inte kan bli beroende av socker.
Däremot har man sett i försök hos djur att det sker en beteendeförändring av belöningssystemet vid större konsumtion av socker.
En del hävdar bestämt att de försök hos djur inte kan översättas till människor då djur inte är människor medan andra har en annan slutsats.
Tidig lördagkväll. Vi vet alla vad det innebär: det är okej att äta godis. Alla andra gör ju det. Lisa beger sig till närmaste livsmedelsbutik. Greppar en tom påse och blickar ut över butikens femtiotal godissorter. I de flesta fall innebär det inte sällan beslutsångest (förvisso en angenäm sådan men ändå). Andra kringgår det eventuella problemet genom att helt enkelt plocka så mycket som möjligt och inte riskera att utelämna något. Men ska man ta tre eller fyra Malacofiskar? Och vilken färg är godast egentligen?
I detta fall dock inga som helst problem. Lisa är sockerberoende så hon satsar på sånt med mest socker för pengarna: sockerbitar, skumbananer och gelégodis.
Bredvid henne står en för Lisa obekant man och plockar. Låt oss kalla honom Erik Lavesson.
Han har inga problem att välja och är inte heller speciellt kräsen. Så länge det innehåller något av (eller ännu hellre en kombination) socker/fett/choklad/nötter går det bra.
Lisa är sockerberoende så choklad väljer hon bort. För lite socker.
Eriks påse landar på 250 gram. Totalt 1050 kcal. 150g socker och 40g fett.
Lisas påse väger 200 gram. 680 kcal. 140g socker. 0g fett.
Eriks påse är tyngre - ett större urval gör ofta att man konsumerar mer. Eriks påse innehåller betydligt mer fett och därmed också en högre energimängd.
Men sockerinnehållet snarlikt - Lisa har ju satsat sina kort på så rena produkter som möjligt.
Lisa är sockerberoende.
Lisa satsar allt på socker och Erik går mer in för variation och smak, liksom de flesta. Men är man sockerberoende så är man.
Eller är man det?
Faktum är att det ju sällan är socker i dess simpla form man vill ha, typ vanligt bordssocker. Det är ofta sockerrika produkter som tenderar att överätas i sammanhang som berör ämnet sockermissbruk.
Man har tidigare skiljt på beroende av droger samt beroende av mat, varav det senare är ett relativt nytt ämne som utforskas.
Vi har nog alldeles för lite evidens för att bekräfta då de flesta studier använder ”kan vara” eller ”kan bidra till” och inte ”är” eller ”bidrar till”. Det betyder att det finns en möjlighet till det men inte säkert. Det är oftast det som är lurigt i dessa texter.
Reviewartikeln Sugar addiction: the state of the science har gått igenom litteraturen om mat och sockerberoende och tittat på evidensen för processad mat (speciellt med högt sockerinnehåll) och dess eventuella beroendeframkallande effekter samt även ställt detta mot evidens från neurosciencelitteratur på människor och djur om droger och socker beroende.
Results
We find little evidence to support sugar addiction in humans, and findings from the animal literature suggest that addiction-like behaviours, such as bingeing, occur only in the context of intermittent access to sugar. These behaviours likely arise from intermittent access to sweet tasting or highly palatable foods, not the neurochemical effects of sugar.
Conclusion
Given the lack of evidence supporting it, we argue against a premature incorporation of sugar addiction into the scientific literature and public policy recommendations.”
Att socker har en starkt belönande effekt tror jag vi alla är eniga om, likaså att fett och salt kan ha det. Både söta saker som godis, glass, läsk och kakor liksom chips, nötter och annat snacks har vi en tendens att överkonsumera och det kan vara svårt att sluta om man väl börjar. Dopamin frigörs vid intag av mat som ett svar på att vi tillfört kroppen energi (=ökar chanserna till överlevnad) vilket får oss att må bra. Och effekten är ofta större av hamburgare och pommes frites jämfört med lax och kokt potatis då det har högre energitäthet, ett större innehåll av både fett och kolhydrater och salt.
Eller som i fallet ovan, Erik får en starkare dopaminfrisättning från en påse blandad godis, medan socker-Lisa upplever en starkare effekt av gelé- och skumgodis. Är det för att hon är beroende av sockret eller är det för att hon helt enkelt gillar den typen av godis mer än annat?
Jag har ingen aning.
Men frågan är om man kan kalla det ett rent sockerberoende eller är det mer tal om ett matberoende eller matmissbruk?
En del forskare menar att det visst kan finnas ett sockerberoende då det rör sig om både en beteendeförändring samt kemisk förändring vid intag av sockerrika produkter. Med andra ord är belöningssystemet som innefattar bland annat serotonin, dopamin och endorfiner inkopplade i detta. Det är något vi redan pratat om hur kosten kan påverka vårt välmående, så dessa kemiska processer sker också av matintag och inte enbart socker. Sedan vet vi inte hur mycket hjärnan aktiveras, det är individuellt och därför kan en del känna av det mer än andra.
Man har också utforskat orsaker till överätandet av sockerrika produkter och en del av det är stress och en annan del njutning, det är sällan hunger.
Samtidigt, så här skriver Jacob Gudiol i en artikel på Tyngre:
“Det finns en tydlig skillnad mellan till exempel nikotin och alkohol jämfört med socker. Den skillnaden är att när du till exempel röker eller dricker en öl så får du i dig ämnen som tas upp i blodet och de har sedan en direkt verkar på olika receptorer i din hjärna (och oftast kroppen)
Detta är alltså ämnen som direkt verkar på din hjärna och påverkar dess funktion både på kort och längre sikt.
Den här direkta verkan sker inte när du har sex, spelar på hästar, surfar på internet, sitter på Instagram eller äter socker.”
Jag är personligen något skeptisk till ett rent sockerberoende som begrepp och tror istället det skulle kunna handla om ett matmissbruk/matbegär eller liknande där socker är en del av det hela, tillsammans med annat som ökar den belönande effekten av mat.
Sedan vet jag inte om det spelar någon större roll egentligen vilket begrepp som används, så länge man söker hjälp om man tror sig ha problem med matmissbruk/sockermissbruk - det finns hjälp att få, sök alltid hjälp via vården i första hand!
Mvh,
Erik Lavesson
Ps. På IntensiveKost går vi igenom de olika sockerarterna i mer detalj.
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!