Är tillsatser farliga?
Kan vi äta mat med tillsatser?
Färgämnen, sötningsmedel, konserveringsmedel, förtjockningsmedel etc. Alla kan betecknas med någon form av E-nummer, tillsatser i våra livsmedel som fått ett ganska dåligt rykte. Men vad är egentligen E-nummer? Är det något vi behöver oroa oss över?
E-ämnen är sådana tillsatser som är noggrant beprövade och godkända för användning inom EU med vetenskaplig forskning som bakgrund och är alltså ingenting som är farligt för oss att få i oss, då det i så fall inte skulle ha blivit godkänt. C-vitamin har exempelvis ett E-nummer, och likaså vitamin B2. Men, som med alla andra livsmedel och ämnen så ska det självklart inte överkonsumeras. Anledningen till att dessa tillsatser finns i våra livsmedel är bland annat för att ge dem en viss färg, smak, konsistens eller öka dess hållbarhet. Så kortfattat är E-ämnen alltså ingenting som kommer skada vår hälsa så länge det konsumeras inom de rekommenderade mängderna.
Sötningsmedel
Kanske den mest diskuterade tillsatsen i våra livsmedel? Det sötningsmedel som används idag får bara användas till lättprodukter, exempelvis lightläsk och produkter utan tillsatt socker. Alla sötningsmedel som används i våra livsmedel är noggrant undersökta och godkända för användning, och är ingenting som är farligt för vår hälsa. Några vanliga sötningsmedel i våra livsmedel är exempelvis:
- E951, Aspartam. Det råder inga tvivel om att detta sötningsmedel lägger grunden till många livliga diskussioner kring om det är farligt eller inte. Aspartam är uppbyggt av aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Dessa aminosyror finns även naturligt i livsmedel som kyckling, ägg, avokado, och fisk. Aspartam består även av metanol, men ett glas apelsinjuice innehåller mer metanol än vad ett glas aspartamsötad läsk gör, det är alltså inga farliga mängder. Hur mycket aspartam kan vi då få i oss innan det blir farligt? Rekommendationerna ligger på max 40mg per kg kroppsvikt och dag. Drycker som är sötade med aspartam får innehålla max 0,6g aspartam per liter dryck. Detta i sin tur innebär att en person som väger 60kg kan dricka 4 liter aspartamsötad läsk per dag utan att det är farligt för hälsan.
- E955, Sukralos. Också ett vanligt förekommande sötningsmedel som kan användas i flera olika livsmedel. Sukralos är mer likt socker i smaken och tål upphettning bättre än aspartam. Rekommendationerna kring sukralos ligger på max 15mg per kg kroppsvikt per dag, vilket innebär att en person som väger 60kg max kan få i sig nästan 1g sukralos utan att det utgör någon hälsorisk. Eftersom sukralos är ca 600 gånger sötare än socker är detta mängder som är väldigt svåra att komma upp i då mängden som tillsätts i livsmedel är väldigt liten.
- E960, Steviolglykosider. Kanske mer känt som stevia, även om det bara är namnet på växten som det söta (steviolglykosider) utvinns från. Steviolglykosider är godkänt som livsmedeltillsats och är ungefär 300 gånger sötare än socker. Steviolglykosider är inte heller det något som är farligt för oss om vi håller oss till rekommenderade doser, vilket ligger på 4mg per kg kroppsvikt per dag. En person som väger 60kg kan alltså få i sig 240mg per dag, som även om det låter väldigt lite kan vara svårt att komma upp i då steviolglykosider används i en väldigt låg dos i livsmedel på grund av sin sötma.
Konserveringsmedel
Kanske har konserveringsmedel också fått ett oförtjänt dåligt rykte likt sötningsmedel? Om vissa av våra livsmedel som förvaras under längre tid inte konserveras, blir den till slut förstörd av jästsvampar, mögel och bakterier, vilket i sin tur kan skapa gifter som blir direkt farliga för oss att äta. Konservering av mat kan ske på många olika vis; torkning, rökning, fermentering, inläggning, kylförvaring, djupfrysning, värmebehandling och kemisk konservering. Det man dock bör vara vaksam på gällande konservering är färdigförpackade livsmedel som packats med förpackningsgaser. Denna gas hämmar tillväxten av bakterier och mögel som lever på syre, men det finns också en del bakterier som klarar sig utan syre och därmed kan fortsätta leva och växa i sådan miljö. Alla sådana förpackningar ska därför förvaras kylt enligt anvisningar av producenten. De vanligaste ämnena som används i konserveringsmedel är nitrat och syror, exempel på sådana konserveringsmedel är:
- E270, Mjölksyra. En syra som kan bildas naturligt i kroppen och som även är vanlig i naturen. Förutom sina konserverande egenskaper används det också för att reglera matens surhet och smak. Mjölksyra får användas helt utan begränsning, dock inte mer än nödvändigt.
- E200, Sorbinsyra. Förekommer naturligt i bland annat aprikoser, jordgubbar, tomater, körsbär och rönnbär. Detta är som mest effektivt mot jäst- och mögelsvampar och används i exempelvis torkad frukt, köttvaror, vin, ost, sylt, kokta blötdjur och snacks. Sorbinsyra kan skapa hudirritationer eller magont hos personer som är särskilt känsliga, men hos vanliga personer finns inga kända hälsorisker.
- E252, Kaliumnitrat, även salpeter. Förekommer naturligt i vatten, frukt och grönsaker. Används i kött och fisk, även ost, och hämmar tillväxten av bakterier. Tillsatsen förekommer i en liten mängd och utgör därför inte någon fara för vår hälsa.
Antioxidationsmedel
Antioxidationsmedel används för att förhindra livsmedel från att härskna eller missfärgas, och det bidrar också till att vitaminerna A, D, E och B2 bevaras bättre i livsmedlet. Några exempel på antioxidationsmedel är:
- E300, Askorbinsyra, mer känt som C-vitamin. Finns naturligt i de flesta frukter och grönsaker. Används i bland annat mjöl, bröd, öl, sylt samt för att stabilisera köttprodukters röda färg. Askorbinsyra får användas utan mängdbegränsning i livsmedel, dock inte mer än vad som är nödvändigt.
- E330, Citronsyra. Finns naturligt i bär och frukt, och produceras även naturligt i kroppen. Används i bland annat glass, sylt, fryst fisk, ost och torkad frukt. Citronsyra får användas utan mängdbegränsning i livsmedel, dock inte mer än vad som är nödvändigt. Det finns personer som rapporterat att de känt av allergiska reaktioner i samband med att de fått i sig citronsyra, dock är det proteiner man reagerar på vid allergi och därför är det troligtvis inte citronsyran i sig som skapat reaktionen, utan något annat. Biotekniskt framställd citronsyra ska vara helt säker att få i sig.
- E338, Fosforsyra. Framställs ur naturligt förekommande mineraler. Salterna kallas fosfater och ingår i kroppens normala ämnesomsättning. Det används främst som surhetsreglerande medel men har också en konserverande effekt. Fosforsyra och fosfater får användas i exempelvis ost, glass, kakor, såser, flingor, men även till modersmjölkersättning och barnmat.
Färgämnen
Låt oss då titta närmare på olika färgämnen. Syftet med färgämnen i mat kan vara att varan ska behålla sin ursprungliga färg som förlorats under exempelvis transport eller bearbetning, eller för att ge maten ett mer tilltalande utseende. Dessa ämnen brukar delas upp i tre grupper: naturligt förekommande, syntetiska färger och halvsyntetiska färgämnen. Några vanliga färgämnen i våra livsmedel är exempelvis:
- E101, Riboflavin. Detta är samma sak som vitamin B2. Som färgämne framställs detta syntetiskt, men förekommer bland annat naturligt i lever, mjölk, ägg och grönsaker. Används ibland annat smaksatta mjölkprodukter, läsk, glass, tuggummin, kosttillskott, senap och såser.
- E150a, sockerkulör. Detta är det mest använda färgämnet i våra livsmedel och framställs genom upphettning av socker. Sockerkulör används i bland annat läsk, smaksatta mjölkprodukter, tuggummin, konfektyrer, glass, fiskrom, senap, vissa frukostflingor och nudlar.
- E160a, Karotener, även betakaroten. Finns naturligt i morötter, nypon, aprikoser, gröna bladgrönsaker och tomater. Används i bland annat konfektyrer, läsk, glass, soppor, tuggummi, kosttillskott, vissa frukostflingor och nudlar.
Stabiliserings-, emulgerings-, förtjocknings-, och geleringsmedel
Dessa medel används för att påverka en produkts konsistens. Detta förekommer ofta vid matlagning och bakning i hemmet i form av potatismjöl, gelatin och vetemjöl. Emulgeringsmedel hjälper till att blanda produkter som vanligtvis inte kan blandas samman, exempelvis olja och vatten. Stabiliseringsmedel används för att ingredienserna inte ska skilja på sig igen. Förtjockningsmedel och emulgeringsmedel har också en stabiliserande effekt vilket gör att en del av dessa tillsatser har fler av egenskaperna som nämns i rubriken.
- E422, Glycerol. Förekommer naturligt i bland annat bundet fett, och det är också därifrån det framställs. Ett stabiliserings- och konsistensmedel som får användas utan mängdbegränsning, dock inte mer än vad som är nödvändigt. Inga kända hälsorisker finns.
- E440, Pektin. Förekommer naturligt i citrusfrukter och äpplen. Används som förtjockningsmedel i bland annat marmelad och sylt, och får användas utan mängdbegränsning, dock inte mer än nödvändigt. Får även användas i syrad tillskottsnäring för barn. Inga kända hälsorisker finns.
Så, vad är mitt syfte med att rabbla upp alla dessa nummer, ämnen och begrepp? Enkelt förklarat är det för att visa att bara för att något är tillsatt, eller betecknas med ett E-nummer, så är det inget som är en risk för vår hälsa eller som vi bör undvika helt, precis som med andra livsmedel så kan vi konsumera det med gott samvete så länge det inte blir en överkonsumtion. Visst är det bra att vara lite skeptisk till det som tillsätts i vår mat, men som nämnt tidigare i inlägget är alla E-ämnen godkända tillsatser och utgör ingen direkt fara för vår hälsa. Vi äter kemikalier i varenda måltid, om det så bara handlar om en liten banan till eftermiddagskaffet.
Mvh,
Ellen Nielsen
Ps. På IntensiveKost ingår det livsmedelskunskap och en ordentlig genomgång av produkter i matbutiken.
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!