Klienter med diabetes - vad du som coach bör tänka på
Jag fick en fråga i förra veckan om hur vi ska tänka kring klienter som har diabetes, vad ska (kan) vi som personliga tränare och/eller kostrådgivare ta hänsyn till?
Vid behandling av diabetes (typ-1 och typ-2) är målet att hålla blodsockret på en jämn nivå. Det gör man med hjälp av bra matvanor, motion och i en del fall även med insulinbehandling. Få åtgärder är så effektiva vid diabetes som att anpassa kaloriintaget, bra matvanor och fysisk aktivitet. Du som coach behöver inte tänka på medicineringen, det bör klienten själv ha koll på.
En del vill gärna påstå att en viss kost eller diet ska vara bättre än den andra när det gäller diabetes. Det finns fler studier som tittar på kostbehandling vid typ 2-diabetes och inte lika många för typ 1-diabetes då sistnämnda är ett kroniskt tillstånd och förstnämnda är en livsstilssjukdom som oftast går att behandla med hjälp av kosten. Extrem lågkolhydratkost vid diabetes är inte något som behöver rekommenderas. Det finns inga vetenskaplig evidens för att uteslutande av kolhydrater fungerar på sikt eller att effekten är bra för diabetiker. Det man istället rekommenderar är en kost som består av variation, fullkorn och bra fetter. Se tips längre ner i texten!
Lite fakta om blodsocker och diabetes:
När du äter kolhydrater bryts dessa ner till enklare sockerarter i mag tarmkanalen som sedan når blodet och därifrån transporteras till cellerna. Detta tar olika lång tid beroendes på strukturen på kolhydraten. Ju mer intakt kolhydratkällan är (och fiberrik) desto längre tid tar det att bryta ner vilket bidrar till en långsam blodsockerstegring.
Socker i blodet signalerar till bukspottkörteln att producera insulin som transporterar det in i cellen (som lagras som glykogen, fett eller används som energi). Kroppen strävar alltid efter att hålla blodsockret inom normala gränser.
Insulin är ett hormon som utsöndras när du får förhöjda nivåer av blodsocker efter en måltid/mat och har en rad olika uppgifter. Bland annat är insulinets uppgift att ta upp glukos från blodet in i cellen men även ta upp både fett och aminosyror in i cellen under upplagringstiden (tiden då glukoset tas upp i cellen).
När det gått ett tag efter måltiden blir blodsockret lågt då det inte får påfyllning av glukos via maten. Då triggas bukspottskörteln igen men nu för att balansera och öka blodsockret till normal nivå igen, detta görs med hjälp av blodsockerreglerande hormonet glukagon. Glukagon bidrar till att muskler och lever släpper lite av sitt lagrade socker, perfekt när vi behöver denna lagrade energi!
Insulin och Glukagon utsöndras i princip hela tiden, och strävar efter balans och jämvikt. Kroppen vill gärna hålla blodsockret i balans för att cellerna ska fungera optimalt.
När det inte är i balans (jämvikt) och vi får förhöjda blodsockernivåer så kan blodsocker och insulin inte samarbeta och förhöjda blodsockervärden kan då bidra till diabetes typ-2 och andra följdsjukdomar. Detta kan orsakas av en dålig kosthållning, inaktivitet, hög ålder och stress.
Diabetes typ-1 är då du har lite eller ingen insulinproduktion och måste ta insulinsprutor för att stabilisera blodsockret. Diabetes typ-1 utvecklas oftast under barndomen eller tonåren. Hos vissa kan sjukdomen utvecklas även i vuxen ålder.
Vad är insulinkänslighet då?
Insulinkänslighet är cellernas förmåga att reagera på insulin genom att ta upp glukos från blodet. Personer med diabetes typ-2 har oftast nedsatt insulinkänslighet (kallas även insulinresistens) Insulinkänsligheten kan förbättras med medicinering och med fysisk aktivitet. För klienter med diabetes är motion extra viktigt då det på ett naturligt sätt ökar insulinkänsligheten i samband med träning.
Har klienten diabetes typ-1 behöver man eventuellt justera dosen insulin (se mer info längre ner i texten)
Tips till dig som jobbar med klienter som har diabetes är att införa:
Regelbundenhet i matintag och undvika småätande. Varje gång du äter så stiger ditt blodsocker, som i sin tur signalerar till bukspottskörteln att producera insulin som ska då agera ungefär som en nyckel och hjälpa cellerna ta upp sockret. Cellen ska alltså reagera på insulinet, och om man har sämre insulinkänslighet så reagerar inte cellen lika bra på insulinet, oavsett mängd insulin som produceras och cellen tar inte upp sockret. Tas sockret inte upp och istället är kvar i blodet får du alltså ett högt blodsocker. Därför ska du inte småäta, det bidrar till en obalans mellan produktion av insulin och upptag av blodsocker.
Fysisk aktivitet bidrar till en ökad insulinkänslighet! Se till att era klienter rör på sig, fysisk aktivitet gör att cellerna tar in blodsocker även om insulinproduktionen är låg.
Kosten bör helst vara varierad. Inga dieter där man utesluter stora gruppen mat, dvs kolhydrater i detta fall. Kolhydrater behöver inte uteslutas, de ska vara en del av måltiden. Fullkorn och långsamma kolhydrater är att föredra då dessa bryts ner långsammare och bidrar även till en långsam blodsockerstegring samt jämnare blodsocker. Man äter som diabetiker sällan stora mängder kolhydrater, och speciellt inte snabba kolhydrater. Små mängder snabba kolhydrater går oftast bra. En del kompletterar med insulin och tar det i samband med måltiden.
Små förändringar i kosten räcker oftast!
Viktigast är:
Ät lagom mycket kolhydrater, dvs balanserade måltider! En balanserad måltid innehåller alla våra makronutrienter! Blodsockret stiger inte lika snabbt om du äter en måltid innehållande kolhydrater, protein och fett jämfört med en måltid med mycket kolhydrater.
Se till att inkludera grönsaker i dina måltider! Gärna följa tallriksmodellen, då säkerställer du att klienten får i sig en bra mängd grönsaker, protein, kolhydrater (varav en del fibrer) och fett.
Äta regelbundet är viktigt för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Baljväxter, grönsaker, frön och nötter kan med fördel inkluderas i ett kostschema för diabetiker då dessa håller mättnad och innehåller en bra mängd fibrer.
Välj gärna nyckelhålsmärkta produkter (kolhydratkällor), då vet du att du får i dig tex. bröd, flingor och gryn med mindre andel socker och mer fibrer. Gryn (havre, råg osv), müsli, pasta, ris, bröd, knäckebröd, grönsaker, rotsaker, baljväxter, frukt och bär är alla bra kolhydratkällor och många av dessa finns fullkornsvarianter på samt är nyckelhålsmärkta. Tycker man om sojapasta eller quinoa är dessa kolhydratkällor med lite mer protein än andra pastasorter och gryn.
Rawfoodbollar och liknande innehållande torkad frukt som t.ex. dadlar är även det socker! Det är INTE sockerfritt, däremot är torkad frukt (utöver socker) även en bra källa till mineraler, vitaminer, antioxidanter och fibrer.
Små mängder socker gör ingen stor skada, då pratar vi en mängd på ca 1-2 tsk som mest åt gången.
Sötningsmedel går bra att äta. För ett par år sedan såg vi rubriker i tidningar där man påstod att sötningsmedel kan orsaka diabetes. Studierna var utförda på möss och när man väl testade detta på människor så fann man inget samband mellan konsumtion av sötningsmedel och en ökad risk för diabetes. Så du kan med fördel byta ut sockersötad läsk mot sockerfri läsk.
Det som klienten helst ska begränsa är produkter innehållande mycket socker såsom bullar, sötsaker, godis, glass etc. och alkohol i stora mängder.
Hur ska du då tänka kring upplägget av kostschema?
Är det en övervikt det gäller så är det precis som vanligt, ett kaloriunderskott och ta hänsyn till punkterna ovan.
Är det styrketräning/träning och muskelbygge så är det i princip likadant där med. Är det en icke insulinbehandlad diabetes så är det inte mycket ändring i kosten jämfört med andra upplägg för samma mål. Ovan punkter är viktiga. Fokus bör ligga på bra mängd protein, hälsosamma källor av kolhydrater och bra fetter vid måltiderna. Fysisk aktivitet påverkar upptaget av blodsocker så klienten bör hålla koll på sina värden regelbundet och därför inte utesluta kolhydrater!
Eftersom insulinkänsligheten påverkas av träning så bör klienten regelbundet kolla blodsockret. Är det diabetes typ-1 och/eller insulinbehandlad diabetes (även för typ-2) så bör man kolla sina värden innan och efter träningen så man inte får ett ett alldeles för lågt blodsocker. Här brukar en del justera dosen insulin eller äta lite mer kolhydrater vid återhämtningsmålet. Det bör klienten diskutera med sin läkare eller diabetessjuksköterska.
Lite artiklar om träningen vid diabetes:
Typ-1: http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-1.pdf
Typ-2: http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Diabetes-TYP-2.pdf
Mvh,
Maria Michael
Ps. På IntensiveKost går vi igenom hur blodsockret påverkas av kosten i mycket mer detalj.
Gratis PDF - En nybörjares guide till Kost!
En guide för dig som vill lära dig grunderna i kost. I guiden listar vi vilka våra viktiga näringsämnen är och vad de har för funktion.
Ladda ner IntensiveKost guide gratis idag!