En jämförelse mellan olika kostrekommendationer världen över - del 2
I vårt senaste blogginlägg jämförde vi näringsrekommendationerna i Sverige, Australien och USA. Idag fortsätter resan till Braslien och Kina!
Näringsrekommendationer i Brasilien
Brasiliens rekommendationer syftar till att guida befolkningen till att välja näringsrika, goda livsmedel som dessutom är kulturellt lämpliga och som uppmuntrar till socialt och miljömässigt hållbara livsmedelssystem.
Rekommendationerna fokuserar på typen av process som livsmedlen genomgått innan de kommer till butik för att därefter förberedas och ätas, och man belyser hur livsmedels näringstäthet och smak påverkas av hur det har processats. Den sociala och miljömässiga påverkan av livsmedelsproduktionen lyfts också.
De brasilianska riktlinjerna delas upp i fyra livsmedelskategorier, indelat efter hur de är processade i livsmedelsproduktionen:
1. Den första innefattar naturell eller minimalt processad mat. Helt naturliga livsmedel definieras som livsmedel som erhållits direkt från plantan eller djuret, till exempel gröna blad och frukt, ägg och mjölk. De ska kunna köpas för konsumtion utan att ha genomgått någon bearbetning efter att de skiljts från naturen.
Minimalt processade definieras som livsmedel som har bearbetats något före köp, till exempel korn som har blivit torkade, polerade eller malda till mjöl eller grönsaker som blivit sköljda.
2. Innefattar produkter som utvunnits ur naturella livsmedel eller från naturen själv och används för kryddning och matlagning, till exempel oljor, fetter, socker och salt.
3. Till den tredje kategorin hör produkter som är tillverkade där man tillsatt socker och salt till annars naturella/minimalt processade livsmedel. Hit hör till exempel konserverade grönsaker och frukter, ostar och bröd.
4. Den sista kategorin innefattar produkter som genomgått flera stadier av bearbetning med olika tekniker och ingredienser, oftast industriellt. Hit hör produkter såsom förpackade oljiga snacks, konfektyr, läsk, sockrade frukostflingor, förpackade kex och kakor, fisk-nuggets eller sticks, förberedda och förpackade pizzor samt nudlar.
De brasilianska riktlinjerna uppmanar till att kategori 1 ska utgöra största delen av kosten. Varierat med naturliga eller minimalt processade livsmedel bör intas och huvudsakligen från växtriket. Det utgör grunden för en näringsrik, god och hållbar kost såväl socialt som miljömässigt.
Vid köp av helt naturella livsmedel är man begränsad till frukter, vegetabilier, grönsaker, rötter, knölar och ägg. Emellertid är även dessa livsmedel ibland bearbetade (till exempel att de kyls eller tvättas vilket alltså är en form av bearbetning). Övriga livsmedel såsom ris, bönor och kött har ofta genomgått bearbetning såsom torkning, förpackning, pastörisering, kylning eller frysning när de kommer till butik. Spannmål som vete och majs, och rötter som till exempel kassava brukar malas och konsumeras som pasta, tortillas och tapioka (stärkelse som extraheras ur kassavaroten). Mjölk kan fermenteras och konsumerat i form av yoghurt och ost.
Kassava, ett viktigt baslivsmedel som odlas främst i Sydamerika, Asien och Afrika.
För att livsmedlen ska vara minimalt processade får inte ytterligare socker, salt, oljor eller övriga fetter tillsättas. Oljor, fetter, salt och socker definieras dock inte som något som nödvändigtvis måste vara näringsmässigt obalanserat, men man uppmanas att använda dessa i små mängder i matlagning. Brasilianarna uppmanas att använda dessa smakförstärkare så länge det är i moderation mot bakgrunden att de huvudsakligen används vid tillagning av naturell eller minimalt processad mat.
Källa: Dietary Guidelines for the Brazilian population.
Vidare anger rekommendationerna att man bör begränsa processad mat. Dessa typer av livsmedel bör endast konsumeras i små mängder som ingredienser i matlagning eller som delar av måltider som annars baseras på naturella eller minimalt processade livsmedel. Processad mat definieras som:
Livsmedel i konserver (i salt, socker eller vinäger) och övrig inlagd mat.
Saltad eller rökt kött.
Konserverad fisk (i salt eller olja).
Ostar gjorda på mjölk, salt och fermenteringsmedel.
Bröd bakta på vetemjöl, jäst, vatten och salt.
Ultra-processade livsmedel bör helt undvikas på grund av dess näringsfattiga ingredienser. Exempel på sådana livsmedel är förpackade snacks, läsk och nudlar. Dessa livsmedel tenderar att överkonsumeras och ersätta de naturliga livsmedlens plats.
Ultraprocessad mat enligt de brasilianska kostråden.
De brasilianska kostråden sammanfattas med en gyllene regel:
Välj alltid naturliga eller minimalt processade livsmedel och nygjorda måltider framför ultraprocessade produkter.
Näringsrekommendationer i Kina
Sist ut på vår resa är inget mindre land än Kina. Här sammanfattas näringsrekommendationerna i senaste upplagan från Chinese Nutrition Society 2007 i sex kärnrekommendationer:
1. Mångsidig mat, främst spannmål.
Den dagliga kosten rekommenderas innehålla spannmål, potatis, grönsaker och frukt, nötkött, fågel, fisk, ägg, mjölk, sojabönor, nötter och “övriga livsmedel”.
Det rekommenderas att äta i genomsnitt 12 eller fler livsmedel per dag och 25 eller mer per vecka.
Spannmål och potatis understryks som ett viktigt inslag i en balanserad kost och intaget rekommenderas ligga på 250-400 gram, där 50-150 gram bör vara fullkorn och blandade bönor, och 50-100 gram från potatis.
Kolhydrater bör stå för mer än 50 E%.
2. Ät en balanserad kost, håll en hälsosam vikt.
Det poängteras att en sund kost i energibalans och tillräckligt med daglig fysisk aktivitet är viktigt för att bibehålla en hälsosam vikt.
3. Ät mer frukt och grönsaker, mjölk och sojabönor.
Grönsaker rekommenderas till varje måltid.
300-500 gram grönsaker per dag varav hälften bör vara mörka grönsaker.
200-350 g färsk frukt (ej fruktjuice) rekommenderas ätas varje dag.
Varierat med mejerier bör intas motsvarande 300 g flytande mjölk per dag.
Sojaprodukter rekommenderas att ätas regelbundet; mer än 25 g per dag.
Nötter med måtta.
4. Ät fisk, fågel, ägg och magert kött med måtta.
Fågel och fisk rekommenderas före övriga animalier på grund av deras relativt låga fetthalt och bättre fettsyrasammansättning.
När man äter nötkött bör magert kött väljas.
Sparsam konsumtion av rökt och charkuterier på grund av den ökade cancerrisken vid överdriven konsumtion.
Det rekommenderas att äta 280-525 g fisk per vecka (motsvarar 40 g - 75 g per dag), detsamma gäller för nötkött och fågel samt 280-350 g ägg per vecka (motsvarar 40 g - 50 g per dag).
5. Mindre salt och olja, övre gräns för socker och alkohol.
Mot bakgrunden av en för stor konsumtion av salt, socker och matoljor/fett i den kinesiska befolkningen, så uppmanas i rekommendationerna ett minskat intag av dessa livsmedelstillsatser.
Ett maximalt intag på 6 g salt per dag och 25-30 g matolja per dag.
Max 50 gram socker per dag och gärna under 25 g.
Alkohol undanbedes för barn, ungdomar, gravida och ammande mödrar.
För de grupper som dricker alkohol så rekommenderas att inte överskrida det dagliga intaget om max 25 g för män och 15 g för kvinnor.
6. Minska på matsvinnet med nya mattrender.
Att välja mat omsorgsfullt och vara noga med tillagningsmetod och hygien understryks.
Man uppmanas att värna om mat och endast köpa och förbereda mat på begäran, när maten ska konsumeras, för att undvika onödigt svinn.
Kinas rekommendationer inkluderar pedagogiskt material motsvarande den svenska tallriksmodellen och matcirkeln. Chinese Food Guide Pagoda, Chinese Food Guide Plate och Chinese Food Guide Abacus är illustrationer (den senare nämnda för barn) som ska underlätta översättningen av näringsrekommendationerna till konkreta kostråd för befolkningen.
Chinese Food Guide Plate. Kinas egna tallriksmodell.
“The Food Pagoda”.
Man rekommenderas att äta mindre animalier (kött, fågel, fisk och mejerier); max 200 g om dagen. Rekommendationerna om minskad konsumtion av rött kött innebär dock inga stora förändringar då RDI endast minskat från 50-75 g per dag (2007 kostrekommendationer) till 40-75 g per dag (2016). Förändringen innebär alltså endast 10 g mindre kött om dagen.
Värt att notera är att det i rekommendationerna inte framgår att intaget av kött bör minskas, utan endast vad man rekommenderas att äta. Det genomsnittliga intaget på kött i Kina är idag 63 kg per person per år, vilket skulle innebära ett maximalt intag på 27,5 kg per person och år för att möta rekommendationerna. Eftersom rekommendationerna inte explicit anger att en minskning av köttkonsumtionen behöver ske krävs det att befolkningen själva är medvetna om att mängden kött de konsumerar är för högt. Inte alla vet hur mycket kött man konsumerar, vilket gör det problematiskt att inte ange att man bör tänka i termer av en minskad köttkonsumtion.
Några skillnader och likheter mellan näringsrekommendationerna
Med utgångspunkt i NNR2012 finns flertalet likheter mellan våra olika undersökta länder. Ett begränsat intag av mättat fett (till exempel genom minskade inslag av animalier i kosten) genomsyrar flera rekommendationer, dock i mer eller mindre utsträckning. Ett minskat intag av socker nämns mer eller mindre explicit genom reducering av kakor, godis och övrigt snacks med hög andel tillsatt socker. Att hålla sig i energibalans är något annat som uttrycks. Kina poängterar att en sund kost i energibalans är viktigt medan rekommendationerna i USA använder sig av det slagkraftiga “Make every bite count”.
Värt att notera är att USA’s rekommendationer riktas sig till alla - såväl till friska som till sjuka – jämfört med NNR2012 som vänder sig till den friska populationen. De amerikanska riktlinjerna lyfter även specifikt kulturer som något viktigt att ta hänsyn till, då man äter olika i olika kulturer. USA är ju ett stort land med många stater och många olika kulturer, varvid detta blir viktigt att lyfta. Jämfört med Sverige som däremot också är mångkulturellt, men inte i lika stor utsträckning. Intressant att se om det i framtiden även tillkommer i NNR.
Brasilien sticker ut med sin annorlunda formulering av rekommendationerna där fokus huvudsakligen är på huruvida livsmedlen är processade eller inte, och grupperar livsmedelsgrupper utefter det. Även om inte formuleringen är densamma så uttrycks dock även i övriga länders rekommendationer att intaget av spannmål, fullkorn, grönsaker och näringstät mat bör prioriteras.
Hälsostatus i de undersökta länderna
Nu när vi tagit en titt på vad befolkningarna i respektive land får för näringsrekommendationer kan det vara av intresse att se hur deras hälsovärden är. BMI (Body Mass Index = kroppsmasseindex) är en allmänt accepterad metod som också lättare kan undersöka stora populationers vikt, övervikt och grad av fetma, genom förhållandet mellan vikt och längd. Därför kommer här en jämförelse mellan ländernas BMI. Procenten anger hur stor andel av befolkningen som är överviktig (det vill säga ett BMI högre än 25).
Sverige: 56,4 %.
USA: 67,9 %.
Australien: 64,5 %.
Brasilien: 56,5 %.
Kina: 32,3 %.
WHO (World Health Organization) har angett följande gränsvärden:
Undervikt: <18,49.
Normalvikt: 18,50 - 24,99.
Övervikt: 25,00 - 29,99.
Fetma: >30,00.
Sammanfattning
Huruvida det finns ett tydligt orsakssamband eller inte mellan respektive lands näringsrekommendationer och förekomst av övervikt i landet är givetvis problematiskt att uttrycka sig om. För näringsrekommendationer och kostråd är trots allt just det - råd - med uppmaningar till en befolkning att förbättra sin kosthållning. Huruvida råden faktiskt följs är en annan fråga. Den höga förekomsten av övervikt och fetma i majoriteten av de undersökta länderna kan ha andra orsaker än hur rekommendationerna formuleras. Vad som möjligen skulle kunna anses påverka är en annan diskussion.
Med vänlig hälsning,
Nina Holmberg Skoglund
Referenser
Berg, C., Ellegård, L., & Larsson, Christel. (2021) Näringslära för högskolan. Liber.
World Health Organization. (2016). Prevalence of overweight among adults, BMI >= 25 (age-standardazed estimate) (%).https://www.who.int/data/gho/data/indicators/indicator-details/GHO/prevalence-of-overweight-among-adults-bmi-=-25-(age-standardized-estimate)-(-)
Statistikmyndigheten. (2019). Body Mass Index (BMI). https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-halsa/bodymassindex/
Livsmedelsverket. (2012). Nordiska näringsrekommendationer2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
US Department of Health. (2020-2025). Dietary Guidelines for Americans. https://www.dietaryguidelines.gov/sites/default/files/2020-12/Dietary_Guidelines_for_Americans_2020-2025.pdf
The National Health and Medical Research Council. (2013). Australian Dietary Guidelines. https://www.eatforhealth.gov.au/sites/default/files/content/n55_australian_dietary_guidelines.pdf
Ministry of Health of Brazil. (2014). Dietary Guidelines for the Brazilian population. https://bvsms.saude.gov.br/bvs/publicacoes/dietary_guidelines_brazilian_population.pdf
The Chinese Nutrition Society. (2016). Dietary Guidelines for Chinese Residents. http://en.cnsoc.org/yqui/pdf/web/viewer.html?file=http%3a%2f%2fen.cnsoc.org%2fpdfLl%2f221901202.html
Wang, S., Lay, S., Yu, H., & Shen, S. (2016). Dietary Guidelines for Chinese Residents (2016): comments and comparisons. Journal of Zhejiang University SCIENCE B, 17(9), 649-656. Doi: 10.1631/jzus.B1600341
Ge, K. (2011). The transition of Chinese dietary guidelines and food guide pagoda. National Library og Medicine, 20(3), 439-46. PMID: 21859664.
Yang, Y. X., Wang, X. L., Leong, P. M., Zhang, H. M., Yang, X. G., Kong, L. Z., Zhai, F. Y., Cheng, Y. Y., Guo, J. S., & Su, Y. X. (2018). New Chinese dietary guidelines: healthy eating patterns and food-based dietary recommendations. National Library of Medicine, 27(4), 908-913. doi: 10.6133/apjcn.072018.03.
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!