Den cirkadiska rytmen - vår inre klocka
Vår kalender består av dagar, veckor, månader, år. Olika perioder - cykler - som bygger upp vårt liv och som vi fyller med aktiviteter. Under vissa av dessa cykler är vi mer aktiva, andra mindre. Likt vår ifyllda kalender kan kroppens olika funktioner också delas in på liknande sätt, i vad vi kallar för biologiska rytmer. Den mest studerade rytmen är dygnsrytmen, vilket också kallas den cirkadiska rytmen.
Vår puls, när vi är som mest och minst fysiskt aktiva, matspjälkningens aktivitetsgrad, när vi är pigga och alerta respektive sömniga och nedvarvade – detta är alla några av de faktorer som regleras av att kroppen arbetar olika under dygnets cykel. Olika hormoner såsom mättnadshormoner, hungerhormoner, stresshormoner och sömnhormoner styrs av vår inre klocka som i sin tur påverkas av vår yttre omvärld. Vi lever på så sätt i ett komplext, inre samspel i en värld där vi dessutom ständigt påverkas av yttre stimuli, där vi ska hitta en plats för vår inre biologi att fungera i balans. Samhället såsom det är uppbyggt idag med ständig tillgång på information, nöjen, mat, sociala interaktioner och spänning kan minst sagt innebära en utmaning för våra inre klockor.
Hur påverkar kvällsätande nattens sömn?
Du har säkert märkt av hur sent ätande kan påverka din sömn negativt. För stora mängder mat för nära inpå sänggående kan, förutom en störd sömn, även leda till en försämrad förmåga att ta hand om maten. Kroppen är inte inställd på att ta hand om mat lika bra under nattetid då matspjälkningen går ned och mättnadshormoner går upp. Rent fysiologiskt blir vi således inte lika hungriga under natten. Insulin, ett blodsockerreglerande hormon som ska ta hand om blodglukoset (sockret i blodet) och transportera detta till cellerna, produceras i betydligt lägre nivåer under natten. Vid intag av måltid så är insulinet alltså ett viktigt hormon, och då insulinfunktionen är nedsatt på natten så kan kroppen få svårare att hålla en bra blodsockernivå om man äter för sent. För en frisk person är detta dock något som sällan innebär ett problem i praktiken.
Några av de mest kraftiga dygnsvariationerna hittar vi i binjurebarken. Hypotalamus (belägen i hjärnan och styr hormonproduktionen i kroppen) reglerar produktion av hormonet ACTH (adrenokortikotropiskt hormon) som vidare stimulerar utsöndring av hormonet kortisol från binjurebarken. ACTH utsöndras som kraftigast sent på natten och tidigt på morgonen, och utsöndringen är som lägst på kvällen och under tidig natt. Kortisol är ett viktigt stresshormon som får igång oss på morgonen genom att göra oss pigga och redo för dagens bestyr. Ett av många andra hormon som har högre utsöndring under nattetid är tillväxthormon, som bland annat stimulerar proteinuppbyggnad samt fettnedbrytning.
Sjukdomar till följd av en störd inre dygnsrytm?
Vissa forskare menar att vissa livsstilsrelaterade sjukdomar såsom övervikt, diabetes typ 2 samt hjärt- kärlsjukdomar delvis kan orsakas av att våra inre biologiska rytmer störs. Detta på grund av att förändringar i glukostoleransen, insulinkänsligheten och aptitkontrollen. Man pratar då om hur det inte bara är en fråga om vad vi äter, utan även om hur och när vi äter. Detta ser vi inte minst i de studier som finns på skiftarbetares ökade risk för sådana sjukdomar.
Hypotalamus - den övergripande klockan
Kroppens olika cellers funktioner varierar över dygnet. Signaler utifrån cellerna kan “ändra tiden” inuti cellerna, och reglera deras funktioner. Allting styrs av hypotalamus som kan ses som den “övergripande klockan”. Nervceller i hypotalamus tar emot information om ljusvariationer i omgivningen, vilket kommer innebära olika fysiologiska gensvar i kroppen. Ett av kroppens viktigaste hormoner för att reglera dygnsrytmen är melatonin, som också kallas sömnhormonet. Utsöndringen ökar under kvällen när mörkret faller, och minskar framåt morgonen allteftersom det blir ljusare.
Vår cirkadiska rytm i dagens samhälle
Vi är beroende av mörker och ljus. Vi lever på så sätt i en slags symbios med omvärlden, där jordens rotation ger oss ljus och mörker under bestämda tider på dygnet. Vår cirkadiska rytm är således ett sätt att anpassa oss till vår omgivning. Att ta hänsyn till vårt inneboende behov av denna ljus- och mörkerreglering blir viktigt för oss i ett samhälle där skillnaden mellan natt och dag inte alltid är så tydlig. Till exempel så kan en så enkel åtgärd som att släcka ned lampor och skärmar nära inpå läggdags hjälpa kroppen rent fysiologiskt att varva ned och ställa i sig på sömn. Och på samma sätt så kan det hjälpa att utsätta sig för ljus under en tidig vintermorgon när inget naturligt dagsljus erbjuds för att piggna till och komma igång med dagen.
Mer forskning behövs
Då vissa saker står klart, så som att vi påverkas tydligt av natt och dag, så finns det fortfarande många frågor obesvarade. Det teoretiseras till exempel om huruvida tidpunkter för måltider kan påverka ämnesomsättningen och risken för att utveckla övervikt och följdsjukdomar såsom diabetes typ 2. Det är heller inte helt klarlagt hur hypotalamus kan hålla rätt rytm. Framtiden och vidare forskning får utvisa hur detta kan förhålla sig.
Vi är våra celler vi består av. Och precis som vi fungerar i cykler där vi varvar sömn med vakenhet, så fungerar cellerna alltså inte helt olikt oss med sina egna cykler.
Med vänlig hälsning,
Nina Holmberg Skoglund
Referenser
Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.
Sand, O. (2004). Människans fysiologi. Stockholm: Liber AB.
Nilsson, A. (2017, 3 oktober). KI-forskare: ”Cirkadisk rytm påverkar nästan alla funktioner i cellen”. Karolinska institutet. https://nyheter.ki.se/ki-forskare-cirkadisk-rytm-paverkar-nastan-alla-funktioner-i-cellen
Hult, N. (2011, 14 juni). Ögat informerar insulincellerna om det är dag eller natt. Lunds universitet. https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ogat-informerar-insulincellerna-om-det-ar-dag-eller-natt
Hult, N. (2011, 9 februari). Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa. Vetenskap & Hälsa. https://www.vetenskaphalsa.se/ratt-mat-vid-ratt-tid-ger-skiftarbetare-en-battre-halsa/
Hult, N. (2011, 9 februari). Den biologiska klockan. Vetenskap & Hälsa. https://www.vetenskaphalsa.se/den-biologiska-klockan/
Hedlund, F. (2021, 3 september). Därför ska vi lyssna på kroppens rytm. Karolinska institutet. https://ki.se/forskning/darfor-ska-vi-lyssna-pa-kroppens-rytm
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!