Belöningssystemet
Är socker beroendeframkallande eller handlar det mer om personlig smak?
Vårt belöningssystem motiverar oss att göra saker som är viktiga för vår överlevnad, till exempel äta, motionera, ha sex och bibehålla kroppstemperaturen. De hormoner som aktiverar hjärnans belöningssystem är dopamin, serotonin och endorfiner.
Dopamin bidrar till känslor som vällust, glädje och motivation. Vi anstränger oss ofta för att uppleva denna känsla. Dopamin utsöndras till exempel när vi äter eller dricker något gott, rör på oss, har sex, men även vid konsumtion av droger, alkohol, nikotin och när vi spelar.
Serotonin ger oss en känsla av välbefinnande och påverkar vår sömn, aptit, libido, stämningsläge, ångest och minne. Nivåerna av serotonin kan öka av bland annat träning, solljus, god sömn och minskad stress, men även alkohol kan öka nivåerna tillfälligt.
Endorfiner ger känslor av lycka och styrka, och frisätts vid skratt, gråt, sex, träning, smärta, stress och alkoholintag. De lindrar smärta och ångest, och dämpar aptiten.
Hur kan belöningssystemet påverka vårt ätbeteende?
Mat ger oss känslor av välbehag och njutning. Därmed utvecklar vissa ett psykologiskt behov av att äta, och det är vanligt att mat används som ”belöning” för att uppnå tillfredsställelse. När vi upplever dessa känslor av välmående och njutning vill vi ofta äta mer, vilket på sikt kan leda till ökad fettinlagring om det blir en överkonsumtion av mat över tid. Det som blir problematiskt här är att dopaminreceptorer finns i fettväven, så när vi får mer fett på kroppen ökar också antalet dopaminreceptorer, som i sin tur ger oss ytterligare välbehagskänslor vid konsumtion av mat.
Leptin är också ett hormon som spelar en viss roll i detta fall. Även leptin frisätts från fettväven, så ju mer fett på kroppen desto mer leptin frisätts. Leptin hämmar även dopamin, och därmed minskar den belönande effekten av att äta, vilket kan leda till att ätandet ökar för att försöka uppnå den belönande känslan. Så även här finns det en risk för att det blir en ond cirkel. Mer fett -> mer leptin -> mer ansträngning för att uppnå belönande känslan -> mer mat -> mer fett osv.
Något som är vilt diskuterat är huruvida det finns ämnen i maten som är beroendeframkallande, men kring detta saknas det tillräckligt med evidens och det behövs fler studier kring det. Media lyfter ibland fram mat som likvärdigt med berusningen av t.ex. droger och alkohol, men de två sistnämnda utsöndrar mycket mer dopamin än vad mat gör. Det kan även tänkas att vissa personliga egenskaper så som impulsivitet eller bristande självkontroll kan öka risken för oplanerat eller obehindrat ätande för att uppnå den tillfredsställande känslan. Överkonsumtion kan också vara en följ av stress, och det är mindre sällan det sker på grund av hunger.
Det går knappt att prata om belöningssystemet utan att nämna diskussionen om sockerberoende, ett mer ingående inlägg om just detta har Erik skrivit här: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/sockerberoende-the-sweet-truth. För att summera det hela så är forskare oense om huruvida det finns ett beroende eller sockermissbruk, här behövs mer studier. Förutom socker så kan även fett och salt upplevas ha en beroendeframkallande effekt, så kanske handlar det mer om personlig smak än om själva innehållet? Belöningssystemet kan aktiveras av mer än bara socker. En del djurstudier har dock visat på en beteendeförändring vid konsumtion av socker. Men då är frågan om det är applicerbart på människan? Detta råder det delade meningar om!
Med vänlig hälsning,
Ellen Nielsen
P.S. På IntensiveKost går vi igenom hur man skapar sunda matvanor och en balanserad kosthållning.
Mer om IntensiveKost
IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.
Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!