Behöver vi slappa mer och skippa frukten?

Strunta i alla råd om att träna och äta nyttigt!(?)
Tidigare i höstas cirkulerade en del artiklar och TV-program där rubriken lyder ungefär enligt ovan, artiklar där vi uppmanas att träna mindre, äta mindre frukt och dricka mer vin. Många nöjer sig med att endast läsa rubriken, eventuellt även brödtexten, och får snabbt uppfattningen att frukt och träning är dåligt och alkohol är bra. Vi tar ofta åt oss av det vi tycker låter bra, och detta låter ju faktiskt riktigt bekvämt och därmed bestämmer vi oss för att tro på detta. I ett samhälle där matvanor där den näst största riskfaktorn för ohälsa i Sverige (endast tobak är en större riskfaktor), vi äter för lite frukt (endast 2 av 10 får i sig rekommenderad mängd frukt och grönt per dag), över hälften av alla vuxna lider av övervikt eller fetma och allt fler barn blir överviktiga, tyder det inte på att vi tränar för hårt och äter för hälsosamt.

 

Jag kan förstå tanken. Vi matas dagligen med information om hur vi ska tappa XX kilon på XX veckor, vilken som är den nyttigaste maten, vilken mat vi ska undvika, hur mycket vi ska träna och så vidare och så vidare… Och för vissa av oss kan det leda till en överdriven mängd träning och en väldigt laddad känsla kring mat, och det kan leda till att vi försöker skapa en livsstil som helt enkelt inte passar in i vår vardag. Vi blir då stressade och mår sämre istället för bättre. 

 

Ovan nämnda situation existerar absolut, och det har nog mycket att göra med de extrema bantningsmetoder och diverse dieter, och kanske träningsmetoder som presenteras för oss i sociala medier, reklamer, artiklar etc. Vi förväntas träna som elitidrottare och äta som en kroppsbyggare under tävlingsdiet. Samtidigt ska vi prestera på jobbet, i hemmet och i övriga fritidssysslor. Givetvis blir detta inte hållbart för speciellt många, och givetvis kan det skapa ohälsa. 

 

MEN, vi behöver ställa oss frågan; hur vanligt är detta egentligen? Är det så pass vanligt att vi behöver gå ut till hela svenska folket och ge rådet att börja slappa och dricka mer alkohol? Nja, det är troligtvis inte ett så stort problem. 

 

Ett av exemplena som tas upp i en artikel är “titta på idrottarna, de har mycket skador och psykiska problem och mår dåligt fast det vinner” och menar på att man inte kan “springa ifrån sin ångest”. Att jämföra elitidrottare med vanliga motionärer blir väldigt fel. Idrottare kan pressa sig själva till en helt annan nivå, en nivå som de har tränat sig till. Denna typ av träning utförs dessutom säkerligen 5-6 gånger i veckan, och så mycket finns det inga rekommendationer för att vi ska träna för att vara hälsosamma. Mer om rekommendationerna för motion kan ni läsa här: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/hur-du-fr-till-vardagsmotion-och-varfr-det-r-viktigt?rq=motion 

 

Man nämner risken för förmaksflimmer ökar vid högintensiv träning ofta under längre tid. Men detta är återigen en nivå som många inte är i närheten av, även om de tränar mycket. En konditionsidrottare har som nämnt tränat sig till en nivå som en vanlig motionär inte når utan samma träning. 

 

Stress tas också upp som något negativt, och att kroppen blir stressad vid hård träning. Det stämmer, och det är även kroppens helt naturliga reaktion på träning; stress, ökad kroppstemperatur, ökat blodtryck, ökad andningsfrekvens och svettningar. Det är så våra kroppar fungerar och detta är effekter som återgår till sitt normala tillstånd efter träningspasset. Under förutsättning att man får tid för vila och återhämtning, vilket inte brukar vara ett problem för en vanlig motionär.

 

Någon som också tas upp är lågkolhydratkost, och att det är bättre att äta sig mätt på fett. För en del kan lågkolhydratkost vara aktuellt, t.ex. de som lider av insulinresistens. I övrigt finns det många bra kolhydratkällor fulla av näring som våra kroppar behöver för att må bra, och det är dessutom kroppens favorit-energikälla. I en intervju påstår personen bakom denna artikel att “det är mer effektivt att äta mer fett och mindre kolhydrater”. Men då är frågan; mer effektivt för vem? För vad? På vilket sätt är det mer effektivt? Vidare sägs att mycket kolhydrater “funkar inte” och är dessutom “extra farligt att bli tjock om man äter kolhydrater för då blir man bukfet” där det sistnämnda kanske inte är helt galet sagt, ett överskott av energi leder till ökad fettinlagring, men det är inte kolhydraterna i sig som är roten till fetma, det är återigen ett energiöverskott över tid. 

 

Sedan har vi den eviga diskussionen om frukt……. Här hänvisar jag till mitt tidigare inlägg om frukt och fruktsocker: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/sanningen-om-fruktsocker? 

 

Vidare påstås det att livsmedelsverkets råd innebär en lågfettkost, vilket inte stämmer. Livsmedelsverkets rekommendation är att 25-40% av kosten ska utgöras av fett, varav max 10% mättat fett. Faktum är att livsmedelsverkets rekommendationer sågas totalt, trots att dessa är baserade på väl genomförda vetenskapliga studier. Hur dessa har tagits fram har jag skrivit ett blogginlägg om här: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/var-kommer-vra-nringsrekommendationer-och-kostrd-ifrn?rq=kostr%C3%A5

 

Jag kan som sagt förstå vissa delar av påståendena, vilket jag nämner ovan. Men jag vill lämna er med några frågeställningar;

  • Är det verkligen dessa råd vi behöver gå ut med när folkhälsan blir allt sämre?

  • Vad kommer dessa råd göra med den generella folkhälsan?


Med vänlig hälsning,

Ellen Nielsen

Mer om IntensiveKost

IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.

Vi har 4,8/5 stjärnor på Trustpilot!

Maria Michael