Övervikt & Fetma

Att vara överviktig innebär att man väger så mycket att det blir farligt för hälsan, och kraftig övervikt kallas för fetma. Mellan 2006-2018 ökade andelen personer med övervikt eller fetma i alla åldersgrupper, där den största ökningen skedde i den yngsta åldersgruppen 16-29 år. År 2018 uppgav ungefär 51% av befolkningen siffror som anger övervikt eller fetma. Ungefär hälften av alla vuxna män, lite mer än en tredjedel av alla kvinnor och en femtedel av alla barn lider idag av övervikt eller fetma (Källa: Livsmedelsverket). Den farligaste kombinationen är övervikt och en stillasittande livsstil. De risker som övervikt bär med sig minskar genom fysisk aktivitet. 

Vad kan ligga bakom övervikt eller fetma?

Orsakerna till att någon blir överviktig kan vara många, allt ifrån att man inte har koll på sitt energiintag till bakomliggande psykiska besvär eller olika mediciner. Vårt psykiska mående påverkar ofta våra matvanor, och vi äter ofta när vi känner oss nedstämda, har ångest eller låg självkänsla. Mediciner mot exempelvis epilepsi, depression och psykos kan också bidra till viktuppgång. Även genetiken kan spela en viss roll, förmågan att lagra fett kan nämligen gå i arv och därför lagrar vissa fett lättare än andra.

Det kan också bero på att man inte rör på sig speciellt mycket i vardagen kombinerat med ett för högt intag av mat. I dagens samhälle har vi många bekväma lösningar på både mat och transport, vi kan få vår mat hemkörd till dörren både från matbutiker och restauranger, vilket innebär att vi inte behöver gå många meter för att få den till köket. Utbudet av hel- och halvfabrikat är stort, och många väljer ofta enkla lösningar som exempelvis färdigrätter för att tid och/eller ork inte finns till matlagning. Valet av transportmedel är också enormt; tunnelbanor, bussar, pendeltåg, till och med eldrivna sparkcyklar. I många fall väljer man det mest bekväma och/eller snabbaste sättet att ta sig fram oavsett var man ska, vilket minskar möjligheten man har till vardagsmotion.

En faktor som inte är lika självklar, men som också har sin påverkan, är långvarig stress. Utsätts man för stress under en lång period utan möjlighet till återhämtning, ökar frisättningen av hormonet kortisol, som bland annat ökar fettinlagringen främst i form av bukfett (även kallat visceralt fett). Stress kan vara exempelvis sömnbrist, hög press från sin omgivning eller sig själv, oro över något, eller ett lite för fullbokat schema.

 Att mäta övervikt

Det internationella sättet att mäta övervikt och fetma kallas för BMI, vilket många av er säkert känner igen. BMI anger förhållandet mellan längd och vikt, och det finns tabeller där man kan läsa av var på skalan man ligger. Nackdelen med BMI är att det inte tar hänsyn till hur mycket av kroppen som består av muskler och hur mycket som är fett, därför bör inte kroppsbyggare eller elitidrottare använda sig av BMI. 

Ett annat sätt att mäta övervikt och fetma är midjemått. Fettet som sitter kring magen, bukfettet, är kopplat till en högre risk för att drabbas av sjukdomar jämfört med om fettet sitter jämnt fördelat över hela kroppen. Även här finns det en tabell med gränsvärden man kan utgå från vid mätningar, och dessa värden är lättare att applicera på en större del av befolkningen, idrottare och kroppsbyggare inkluderat. Om BMI är över 25 samtidigt som midjemåttet är högt (>88cm för kvinnor, >101cm för män) löper man hög risk att drabbas av olika sjukdomar.

Vilka risker finns?

Att vara överviktig eller lida av fetma bär med sig stora risker för en eller flera sjukdomar, ofta livshotande sådana. Ju mer övervikt du har, desto större är risken att du drabbas av olika sjukdomar och tillstånd. Några exempel på sjukdomar och tillstånd är typ 2-diabetes, sömnapné, infertilitet, höga blodfetter, åderförfettning, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Det ökar också risken att drabbas av cancer, framförallt bröstcancer och prostatacancer. Ett BMI över 40 ökar också risken att dö i förtid om man jämför med normalviktiga. En tung kroppsvikt kan också påfresta lederna i kroppen, och kan orsaka smärta i exempelvis knän och höft. Dessa nämnda risker minskar om man utför fysisk aktivitet, det är övervikt kombinerat med en stillasittande livsstil som utgör störst fara för hälsan. 

Som tidigare nämnt är det bukfettet som innebär störst risk för att drabbas av dessa sjukdomar. Bukfettet kan nämligen orsaka skador på blodkärl, lever och bukspottskörtel. Vi får även försämrad insulinfunktion vilket gör att sockret bryts ner sämre i kroppen.

Att leva med övervikt eller fetma kan också leda till att man drabbas av depression eller ångest som följd. 

Vad kan man göra?

Att ändra sina levnadsvanor kan vara svårt och kännas som en stor uppgift. Börja därför gärna med små steg i taget, för att det inte ska bli en för stor omställning direkt. Lägg in mer vardagsmotion, exempelvis att börja cykla mer istället för att åka bil eller buss, och byt ut något i din kosthållning du vet inte är till din fördel. Att utgå från tallriksmodellen är en bra början! När du vant dig vid dina små första steg, kan du fortsätta ta ytterligare ett steg framåt genom att lägga in någon form av träning samt göra en ytterligare förändring i kosten. Små steg i taget ger stora steg i längden.

Det är också viktigt att, om man vet med sig att man utsätts för mycket stress, jobbar med stresshantering och att komma ner i varv.

För dig som känner dig vilsen i att sköta denna process på egen hand, finns hjälp att få via vården, dietister, kostrådgivare eller personliga tränare. Ofta kan det vara en fördel att träffa olika yrkeskategorier för att få hjälp med olika delar under processen.

Mvh,

Ellen Nielsen

Ps. På IntensiveKost går vi genom olika hälsomarkörer och hur vi kan skapa hållbara livsstilsförändringar.