Portionsstorlek och matens utseende påverkar vårt energiintag

Storleken på portionerna som serveras på restauranger samt på förpackningar vi kan köpa i livsmedelbutiker har successivt ökat under 2000-talet. Detta påverkar hur mycket vi äter, men hur mycket vi äter påverkar också storleken på förpackningarna och portionerna. Vilket samband som är av större betydelse är dock inte lika tydligt som att våra portionsstorlekar ökar. Vad som även har sin påverkan på vårt energiintag är matens utseende, och hur mätta vi förväntar oss att bli.

En del studier har visat på att mängden mat vi serveras också avgör mängden mat vi konsumerar. I denna studie: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14993858/ har man gett försökspersonerna mackor i 4 olika storlekar av vilka de fick äta så mycket de ville av (de behövde alltså inte äta upp hela). De försökspersoner som fick de största mackorna (8 samt 12 inches) fick också ett ökat kaloriintag när de serverades mackan i jämförelse mot hur deras ”vanliga” lunch såg ut (74 kcal mer för kvinnor, 183 kcal mer för män), och de upplevde heller ingen skillnad i mättnadskänsla jämfört med deras vanliga lunch. Detta tyder alltså på att portionsstorleken vi serveras kan påverka vårt kaloriintag utan att nämnvärt påverka hunger och mättnad.

Även i denna studie: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15044675/ har man sett samma sak. Här serverade man en pastarätt i två olika storlekar, en ”standard” á 248g och en ”large” á 377 gram. Jämfört med de som valde standardportionen konsumerade de som valde den större portionen 25% mer kalorier sett till hela måltiden, vilket motsvarar ungefär 159 kcal.

Detta gäller inte bara hela måltider utan även snacks, godis, bakverk etc. Större godisbitar och bakelser leder till ett högre kaloriintag. Snacks o liknande som serveras i större skålar leder även det till ett högre kaloriintag. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16771803/

Vad som också påverkar hur mycket vi äter är hur mätta vi tror att vi ska bli efter en måltid. I en studie fick försökspersonerna äta två olika spaghettirätter 5 gånger, en med kalorireducerad spaghetti och en med vanlig spaghetti. Måltiderna var snarlika i vikt och utseende. Försökspersonerna var ovetandes om studiens syfte och att spaghettin innehöll olika kalorimängd, och fick ange hur pass mätta de förväntade sig att bli av måltiderna när de sett dem, men inte börjat äta. Både lågkalorigruppen och den ”vanliga” gruppen förväntade sig att bli ungefär lika mätta, baserat på måltidens utseende. Detta tyder på att måltidens utseende påverkar hur mätta vi tror vi ska bli, oberoendes av kalorimängd. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20375191/

Även storleken på förpackningar vi kan köpa i livsmedelsbutiker påverkar hur mycket vi äter. En teori är att man oroar sig mindre för att maten ska ta slut om man har större förpackningar av den, och kan därmed äta mer. Man föreslår också att prisskillnaden på små respektive stora förpackningar kan påverka konsumtionen, då större förpackningar tenderar att ha ett billigare kilopris och anses därmed vara billigare i längden att köpa. (https://www.jstor.org/stable/1251838?seq=1)

Summa summarum så har våra förväntningar på en måltid en påverkan på våra mättnadskänslor, och storleken på måltiden samt förpackningar påverkar hur mycket kalorier vi äter. Visst kan det vara svårt att uppskatta en måltids energiinnehåll och hur mätta vi i själva verket kommer att bli när måltiden är konsumerad. Men om vi är medvetna om detta kan det vara lättare att minska risken för att överäta!

Med vänlig hälsning,

Ellen Nielsen

Måltidens utseende påverkar hur mätta vi förväntar oss att bli.