Matmiljön
Kostfaktorer är den näst största faktorn för sjukdom idag, strax bakom konsumtion av tobak. Strax därefter kommer högt fasteblodsocker, högt blodtryck och högt BMI, som alla kan vara följder av en ohälsosam kosthållning.
Våra matvanor påverkas till stor del av den sociala och fysiska miljön vi lever i. Vad, hur mycket och när vi äter förändras ständigt, och vi människor följer med i förändringen i många fall omedvetet. Idag exponeras vi otroligt mycket för mat och dryck, det är inte bara tillgängligt i matbutiker och restauranger utan vi kan enkelt få det hemkört till dörren för en något obetydlig slant, nästan dygnet runt. Detta ökar inte bara tillgängligheten till mat, utan det minskar även vardagsrörelsen då vi inte längre behöver ta oss utanför dörren. Man har sett ett samband mellan närhet till snabbmatsrestauranger och högt BMI, högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom hos vuxna, och man har konstaterat att risken för övervikt och fetma hos barn och ungdomar är lägre hos de som bor längre bort än ett kvarter från snabbmatsrestauranger.
Utbudet av energirik och näringsfattig mat har ökat markant de senaste åren, och så har även konsumtionen. Man har sett ett samband mellan ökat utbud och ökad konsumtion av energität mat, men samma gäller den näringsrika maten; när utbudet av frukt och grönt ökar, ökar också vår konsumtion av detta. Kort och gott så påverkas våra matvanor av vad vi exponeras för och får tillgång till.
Det diskuteras om livsmedels placering och exponering i matbutiken skulle kunna påverka våra val, genom att göra hälsosamma produkter mer lättillgängliga och synliga, och motsatsen med de mindre hälsosamma produkterna. Ni alla har säkert sett ”3 för 10” på chokladkakor framme vid kassan i er matbutik, dessa tenderar att locka lite extra efter en lång storhandling när man börjar bli trött och hungrig.
Det är dock inte klarlagt om metoden i ovan stycke skulle kunna motverka övervikt och fetma.
Våra matvanor påverkas också mycket av marknadsföring. Annonser i sociala medier, TV, på reklampelare, butiksfönster, kollektivtrafik etc, och energität mat marknadsförs i större utsträckning än hälsosam mat. Man sätter även extrapris på mindre hälsosam mat mycket oftare än på det motsatta, vilket gör att vi tenderar att välja det förstnämnda för att det blir billigare.
Man har sett högst oroväckande resultat hos barn som exponeras för marknadsföring av mat. En del studier har visat på att barn som exponeras för marknadsföring av mat i TV i så lite som 4 minuter har 60 kcal högre matintag direkt efter i snitt, jämfört med barn som exponerats för reklam som inte innehåller mat. Reklamen verkar dessutom ha större påverkan på barn med övervikt eller fetma jämfört med normalviktiga barn.
Mat är också en social grej, och vi tenderar att äta mer ohälsosamt tillsammans med andra, t.ex. restaurangbesök, middagar, högtider, firanden och framför TVn på kvällar och helger, inte sällan i kombination med alkohol. Behöver vi då utesluta detta? Nej, självklart inte. Allt handlar om mängden mat och dryck vi konsumerar, använd sunt förnuft och ät och drick i rimliga mängder.
Kort och gott påverkas våra matvanor och val otroligt mycket av miljön vi lever i. Idag arbetar myndigheter med information och råd för att stödja människor i deras livsmedelsval och knuffa dem åt rätt håll. Dessa insatser kompletteras med text, siffror och symboler på livsmedelsförpackningar för att tydliggöra för konsumenten vad som kan vara bättre och sämre val. Exempel på detta är bl.a. innehållsförteckning och nyckelhålsmärkning. Det är dock inte helt klart om märkningar likt dessa påverkar människors inköp och konsumtion.
Andra metoder är att göra marknadsföringen av hälsosamma produkter mer inbjudande och tilltalande, placera ohälsosam mat längre in i butiker eller sist på bufféer, använda större tallrikar för hälsosam mat och mindre tallrikar för ohälsosam mat, samt använda informationskampanjer.
Det arbetas således en hel del kring miljöns påverkan på våra matvanor, och kunskapsläget utvecklas ständigt. Många studier är experimentella eller tvärsnittsstudier, vilken innebär en svagare evidens och visar inte alltid på orsakssamband. Fler studier behövs, och det blir spännande att följa den vidare utvecklingen av kunskapen kring matmiljön!
Har du reflekterat över hur miljön du befinner dig i påverkar dina matvanor?
Med vänlig hälsning,
Ellen Nielsen
P.S. På IntensiveKost går vi igenom hur man skapar hälsosamma och hållbara matvanor
Utbudet av och tillgång till energität mat har ökat de senaste åren