Behöver du verkligen handla det där?

När vi går in i en matvarubutik möts vi av en mängd olika produkter, oftast uppdelade i olika avdelningar. Men har du någonsin stannat upp och tänkt på varför vissa saker är placerade där de är? Det visar sig att hur maten placeras i butiken kan ha stor påverkan på vårt konsumentbeteende.

Forskning har visat att vi är mer benägna att köpa produkter som finns i vårt synfält när vi rör oss genom butiken. Därför är det vanligt att de mest populära produkterna samt de produkter med högst marginaler placeras i ögonhöjd eller vid slutet/kanterna av hyllor och diskar. Dessa produkter kan också vara placerade vid ingången, kassan, eller i mitten av butiken, där vi är mest benägna att se dem.

Butiksinredning spelar också en viktig roll i vårt konsumentbeteende. Många butiker använder sig av färg, belysning och musik för att skapa en viss känsla och påverka våra beslut. Ett exempel på detta är att man ofta spelar lugnare musik i frukt- och grönsaksavdelningen, medan man spelar lite snabbare musik i kött- och charkavdelningen. Ett annat exempel är vackra trälådor, naturfärger och växter vid grönsaks-och frukthyllorna för en mer fräsch look. Eller röd-och vitrutiga dukar vid ostarna för en lantlig fransk/italiensk känsla. Det finns många exempel!

Det är också viktigt att tänka på att matvarubutiker ofta använder sig av olika marknadsföringsknep för att få oss att köpa mer. Ett exempel på detta är att man kan placera en produkt som vi egentligen inte behöver bredvid en produkt som vi faktiskt behöver. På så sätt kan vi känna att vi "får med oss" den extra produkten när vi ändå handlar den andra produkten.

Så vad kan vi göra för att inte bli påverkade av matplaceringen i matvarubutiken? En lösning kan vara att följa en inköpslista och att inte handla impulsivt. Det kan också vara bra att jämföra priser på olika produkter och att välja hälsosammare alternativ när det är möjligt.

Vi är inte riktigt klara än.

När det gäller hälsa kan reklam påverka våra matval på både positiva och negativa sätt. Å ena sidan kan reklam för hälsosamma livsmedel, såsom frukt och grönsaker främja hälsosamma matvanor och uppmuntra oss att göra hälsosammare matval. Å andra sidan kan reklam för ohälsosamma livsmedel, såsom snabbmat, snacks, läsk och godis, bidra till ohälsosamma matvanor och öka risken för att utveckla kostrelaterade hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdom, fetma och typ 2-diabetes.

I Dagens Nyheter publicerades debattartikeln ”Samhället har gjort det lätt att leva ohäsosamt” den 2 januari som snabbt skapat diskussioner i flertalet sociala kanaler. I artikeln tar man upp den ökade tillgänglighet på ohälsosamma produkter och hur vi möts av detta dagligen i samhället. Vi ser inte endast den typen av mat och produkter i butikshyllan, vi blir konstant påminda i form av reklam och kampanjer både i matbutiken men även utomhus och i de flesta sociala kanaler och media.

I artikeln presenterades en del alarmerande siffror som ni kan ta del av nedan:

80 procent av utomhusreklamen för mat som barn i Sverige möter handlar om ohälsosam mat (Unicef och Hjärtlungfonden, 2022).
Fyra av fem så kallade multibuys (”köp tre betala för två”) marknadsför ohälsosam mat (Reformaten Superlist 2022).
Konsumtionen av så kallad ultraprocessad mat har ökat med 142 procent från 60-talet till 2010-talet.
Åtta av tio kafeterior på gymnasieskolor säljer sötsaker och snacks i stort sett dagligen.

Genom att förstå hur reklam, matplacering och kampanjer påverkar oss kan vi bli mer medvetna konsumenter och fatta bättre beslut. Genom att tänka efter lite extra kan vi välja produkter som verkligen motsvarar våra behov och önskemål, inte bara de som hamnar i vårt synfält.

I artikeln nämns det även att vi behöver mer hjälp än det som finns idag. Det är inte brist på information och riktlinjer för en hälsosam kost, det finns det gott om. Det största ansvaret läggs på individen i dagsläget men vi behöver hjälp från våra beslutsfattare för större effekt och förändring på samhällsnivå.

Utöver vår hälsa påverkas även miljön av detta konsumtionsmönster. Vi köper mer mat än det vi behöver vid kampanjer och reklam som sedan kastas. “Inte kastar jag mat” kanske du tänker? Hushållen är den grupp som bidrar mest till matavfall och matsvinn, det är alltså vi, inte restauranger eller industrier. Detta belastar miljön negativt. Enligt Naturvårdsverket står hushållen för ca 75% av all mat som slängs. nästan 100 kilo mat slängs per år och per person varav ca 20 kilo är fullt ätbar mat. Här har vi en enorm möjlighet att påverka siffrorna genom att bli mer medvetna konsumeter. Handla inte mer än det du behöver, spara rester i kyl eller frys in maten, använd rester till att skapa nya rätter. Det finns mycket du kan göra.

Hur känner du? Påverkas du av reklam och kampanjer när du väljer livsmedel?

Vi har studerat detta fenomen, dvs hur kampanjer och placering av mat påverkar oss sedan 70-talet och här hittar du några studier i ämnet:

Här kommer artikeln från DN Debatt: https://www.dn.se/debatt/samhallet-har-gjort-det-latt-att-leva-ohalsosamt/

Mvh,

Maria Michael

Ps. På IntensiveKost går vi igenom alla hyllor i hela matvarubutiken.

Mer om IntensiveKost

IntensiveKost är en ledande utbildning för blivande kostrådgivare. Vår utbildning är kvalitetssäkrad och efter utbildningen blir man diplomerad kostrådgivare.

Vi har 4,9/5 stjärnor på Trustpilot!

Läs mer om oss här

Maria Michael5 januari 2023