Kan kosten göra dig mer sur eller basisk?

“Ät basisk kost för att må bra”. Okej, det finns en hel del påståenden om huruvida maten skulle göra dig mer sur eller basisk, och olika hälsoaspekter kopplat till detta. Innan vi ens kan bemöta dessa påståenden måste vi först reda ut hur kroppens syra-basbalans och pH-värde fungerar. 

Kroppens alla enzymsystem är beroende av ett stabilt pH-värde på drygt 7 för att kunna fungera, och därför är kroppens syra-basbalans ett välreglerat system. Kroppens surhetsgrad, det vill säga pH-värde, är beroende av balansen mellan syror och baser. Detta regleras av flera olika buffertsystem i exempelvis blodet tillsammans med njurar och lungor. 

Om det uppstår rubbningar i det här systemet så att det blir ett överskott av syror och pH-värdet sjunker, kallas detta acidos. Detta kan leda till koma. Acidos är ett tillstånd som uppstår vid bland annat svält och oreglerad diabetes. 

När obalansen går åt andra hållet och innebär ett överskott på baser så att pH-värdet ökar i blodet så leder detta till alkalos, vilket kan leda till allvarliga kramper. 

Hur mycket kan då pH-värdet öka eller sjunka i kroppen? Om det avviker under eller över intervallet 6-8 så leder detta bara inom någon timme till döden. Kroppen är därför väldigt effektiv på att reglera syra-basbalansen på egen hand. Detta sköts genom en rad olika buffertsystem som kan ta hand om förändringar av de ämnen som är sura och basiska. 

För att pH-värdet ska hållas normalt måste kroppen göra sig av med samma mängd koldioxid, syror och baser som bildas i metabolismen (det vill säga ämnesomsättningen). Detta sker genom en rad kemiska reaktioner i oss, men också genom våra lungor och njurar. Vissa syror såsom kolsyra (koldioxid) kan då avges genom andning, med andra syror och baser försvinner ut genom urinen i njurarna. 

Eftersom stora mängder koldioxid både bildas och elimineras genom lungorna så är alltså andningen en viktig del för syra-basregleringen i kroppen. Vi kan på ett relativt snabbt sätt kompensera för så kallad metabol acidos genom snabbare och djupare andning. Vid alkalos sker istället en motsatt reaktion med en minskad andningsfrekvens. Så här reagerar kroppen normalt för att bibehålla balansen. 

Hur påverkar då kosten syror och baser och balansen mellan dessa i kroppen?

Det bildas normalt basiska ämnen i oss vid ämnesomsättningen. Svavel i maten är organiskt bundet och oxideras till svavelsyra, vilken utsöndras med urinen. Proteiner är syrabildande, och ju mer av de svavelinnehållande aminosyrorna metionin och cystein de innehåller, desto mer syrabildande är de. Vegetarisk kost innehåller vanligen inte så stora mängder koncentrerat protein (jämfört med en del animaliska proteinkällor), och innehåller ofta mer basbildande ämnen. 

Vad definieras som basbildande respektive syrabildande kost? Framförallt kost rik på natrium, kalium och magnesium anses basbildande, medan svavel och fosfor finns i syrabildande mat. 

Det finns de som hävdar att ett intag av livsmedel med övervägande basbildande verkan skulle vara särskilt hälsosamt, och att det således också bör minskas på den syrabildande maten. Spekulationer och teorier om att kosten skulle kunna påverka syra-basstatus i kroppsvävnader har studerats men inte kunnat bevisas vetenskapligt. Man har inte heller kunnat påvisa att alkalogena livsmedel (det vill säga basbildande) skulle vara bättre än acidogena (syrabildande) för friska individer. 

Kroppens egna buffertsystem och effektiva reglering i lungor och njurar hos friska personer är fullt tillräckligt för att kroppens pH-värde ska kunna hållas relativt konstant - oberoende av hur kosten är sammansatt. Tillfälliga pH-förskjutningar kan alltså snabbt kompenseras av de här systemen, utan att vi behöver ingripa. 

En grupp man har studerat är eskimåer, som övervägande äter köttrik - så kallad acidogen - mat. Så vitt det går att bedöma mår de bra av denna kost. Det har undersökts hur en tilltagen acidogen kost skulle påverka under något års tid, och inte funnit någon negativ effekt på hälsan. Det finns också vissa kostinriktningar med proteinrika samt kolhydratsnåla livsmedel där maten är betydligt mer syrabildande än basbildande, och ännu finns det ingen stark evidens för att en sådan här typ av kost skulle kunna orsaka någon typ av förskjutning av syra-basbalansen i kroppen hos friska individer. 

Varför upplever då vissa att ett skifte i kosten, så att den innehåller mer basiska livsmedel, förbättrar måendet? Oftast speglar denna hälsoförbättring att kosten överlag har blivit mer näringsrik än den varit tidigare. Inte att särskilda basiska livsmedel kommer påverka pH-värdet i kroppen. En viss kostinriktning förespråkar oftast hälsosam mat fylld av näring - och det är just detta som ger effekt. Har ens egna kosthållning tidigare inneburit näringsfattig mat så kommer givetvis måendet att förbättras - oavsett vilken ny kostinriktning som följs.

Vad lär vi oss av detta? Att hos en fullt frisk person kan kroppens hela syra-basbalans kunna regleras på ett tillräckligt sätt genom de buffertsystem och effektiva mekanismer för utsöndring av syror och baser som finns i lungorna och njurarna - oberoende av matens sammansättning.

Med vänlig hälsning,

Nina Holmberg Skoglund

Bär sägs vara basbildande i kroppen, men att detta skulle ha några hälsofördelar finns det inget vetenskapligt stöd för.